Utbildningsåret kan sammanfattas med tre ord: corona, corona och corona

Coronapandemin överskuggar alla övriga händelser utbildningsåret 2020. Till följd av viruset försämrades den kommunala ekonomin drastiskt och en permitteringsvåg sköljde över Finland. Året präglades även av en intensiv avtalsrörelse, den största utbildningsreformen på många årtionden och i Svenskfinland tog FSL ny fart i och med ett ordförandebyte.

Skolorna stänger!

Den 16 mars fattade regeringen ett drastiskt beslut: skolorna i hela landet övergår till distansundervisning för att förhindra spridningen av coronaviruset. Beslutet var historiskt. För lärarkåren innebar det att man hade en dag på sig att sadla om från närundervisning till distansundervisning.

Det första budet var att hela den grundläggande utbildningen är på distans men korrigerades kort därefter till att eleverna i årskurs 1-3 vid behov kunde få närundervisning.

Undervisningsminister Li Andersson vädjade ändå.

– Håll era barn hemma.

Lärarkåren gav prov på en enorm professionalitet då man utan startsträcka skiftade till distansundervisning. I motsats till många andra länder tappade eleverna inte en enda skoldag. Det torde vara någon form av världsrekord.

Coronaviruset visade på lärarnas styrka, slog tidningen Läraren fast på ledarplats.

Lärarna har hanterat situationen föredömligt, konstaterade Charlotta Hilli, som har forskat i distansundervisning.

Bygg en fågelholk – på distans?

Man kan säga att skiftet till distansundervisning gick överraskande bra. Men lärarnas innovationsförmåga och kreativitet sattes på prov. Hur undervisar man till exempel konst- och färdighetsämnen på distans? Läraren beskrev hur Jim Östman i Purmo skola löst fågelholksbygget.

– Först sågade jag ut alla delar i skolan, och så körde jag hem delarna till eleverna, sade Östman.

En sådan här fågelholk har Jim Östman gett i uppgift till sina elever att tillverka på distans. Han känner eleverna väl och vet vilka verktyg de har hemma. Utifrån det ger han dem olika uppgifter.

”Datorn plingar hela kvällen”

Lärarna i Svenskfinland upplevde den två månader långa distansundervisningsperioden som tung. Den kartläggning som FSL gjorde visade på utmaningar i kommunikationen med eleverna och en svårighet i att sätta gränser för sitt arbete.

– De dagar som jag har jobbat hemma har datorn stått på och plingat hela kvällen, sade Maria Udd, rektor för Norra Paipis skola i Sibbo.

Arbetsdrygt, så summerade Maria Udd perioden av distansundervisning.

Rektorerna på knä

Om det lades sten på lärarnas börda kan man säga det samma om rektorerna. Årets rektorsbarometer gav alarmerande resultat. 64 procent av rektorerna löper risk för att drabbas av arbetsutmattning eller är redan utbrända. Pandemin har kraftigt naggat på rektorernas entusiasm på jobbet.

Ibland räcker dygnets timmar inte till, säger en rektor till tidningen Läraren.

Andra vågen förvandlade Vasa till coronahuvudstad

Li Andersson aviserade redan på våren att det kan bli aktuellt att växla mellan distans- och närundervisning om smittläget så kräver. Förhoppningen om en lindrig andra virusvåg kom på skam. I oktober fick Vasa stad det föga smickrande epitetet ”Finlands coronahuvudstad” då pandemin höll Vasa med omnejd i ett fast grepp. Det resulterade i, precis som Andersson förutspådde, att man återigen tvingades gå in för distansundervisning.

Också i landets egentliga huvudstad fick man bita i det sura äpplet. I november härjade pandemin i huvudstadsregionen i sådan omfattning att andra stadiet tillbringade adventstiden på distans.

Läsårets sista skolvecka gick Vasa, Pargas och Kimitoön in för distansundervisning också inom den grundläggande utbildningen. Beslutet kritiserades då Institutet för hälsa och välfärd THL rekommenderar närundervisning också så viruset befinner sig i en samhällsspridningsfas. Vasa stads beslut att gå in för distansundervisning i alla högstadier resulterade i ett klagomål till Regionsförvaltningsverket.

Tacken: Två veckors permittering

Pandemin resulterade i en kräftgång för den kommunala ekonomin. Över 70 kommuner har permitterat sin undervisningspersonal, eller vidtagit andra sparåtgärder. Bland de tvåspråkiga kommunerna sticker Vasa ut, på ett föga smickrade sätt. Tacken för ett väl utfört arbete blev för rektorernas vidkommande två veckors permittering.

– Hur skall det gå med permitteringar i kombination med coronan? Nog känns det som om man lämnar skolan, personalen och eleverna vind för våg, sade Inger Nabb, rektor vid Vikinga skola.

Om man permitterar i den utsträckning som man gör så bör det nog synas att rektorn är borta och svida i skinnet också, säger Inger Nabb.

I december fattade även Karleby beslut om att personalen permitteras i två veckor.

Andersson: ”Det är sorgligt”

Undervisningsminister Li Andersson aviserade på våren att coronakrisen inte får skapa en lucka i bildningen. 70 miljoner euro avsattes därför för att lappa de kunskapshål som uppstod under perioden av distansundervisning. Kommunerna tackade och tog emot. Läraren besökte Sirkkala skola i Åbo, som har kunnat anställa en speciallärare med så kallade coronapengar.

– Jag trodde knappt mina ögon. Det var en nyhet jag läste två gånger, kommenterade rektor Elisé Kurtén glädjebeskedet.

Ett lyckokast. Så beskriver rektor Elise Kurtén coronastödet. Foto: Mattias Fagerholm

Men vissa kommuner försökte sig på konststycket att både äta kakan och ha den kvar, dvs lyfta statsstöd med ena handen, men permittera undervisningspersonal med den andra. Sorgligt, konstaterade Li Andersson.

– Om hela idén med tilläggsresurserna är att vi ska råda bot på problem som har uppstått under vårens distansundervisning, så är det helt galet om staten ger finansiella medel till kommunerna som sedan permitterar de människor som i praktiken utför det här arbetet, sade undervisningsministern.

”Det är sorgligt.” Undervisningsminister Li Andersson om kommuner som permitterar undervisningspersonal. Foto: Jakke Nikkarinen

Armbrytning om lönerna

I början av året möttes OAJ:s ordförande Olli Luukkainen och Kommunarbetsgivaren KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen i en debatt på Educa-mässan. Herrarna hade svårt att hitta en gemensam melodi inför de stundande löneförhandlingarna. Lärarnas tjänstekollektivavtal löpte ut den sista mars.

– Kommunernas kassa är tom, sade Jalonen.

– Det är bara att gräva fram pengarna, svarade Luukkainen.

Det blev många svängar i långdansen innan man nådde ett avtal. Förhandlingarna strandade, riksförlikningsmannen kallades in, vårdfacket Tehy körde sitt eget race och sköt ett medlingsbud i sank innan man nådde ett avtal som följde den allmänna lönelinjen. De omtalade så kallade kiky-timmarna förpassades till historien, också om den förlängda arbetstiden nog lämnade sina spår även i det nya avtalet.

Arbetsgivarnas Markku Jalonen och lärarfackets Olli Luukkainen har efter månader av förhandlingar nått ett förhandlingsresultat.

Utvidgad läroplikt – största utbildningsreformen på årtionden

Under hösten förde regeringen en av sina största utbildningspolitiska reformer till riksdagen. I och med den utvidgade läroplikten skall alla unga få en avgiftsfri andra stadiets utbildning. Bakgrunden till reformen är att de som endast har grundskoleutbildning i bagaget har en hopplöst låg sysselsättningsgrad. Reformen skall träda i kraft den 1.8.2021 och när väl alla årskullar är inne i systemet beräknas slutnotan landa på 129 miljoner euro årligen. Kommunerna har fått ett löfte om att fullt ut kompenseras för de utgifter som reformen för med sig.

Den utvidgade läroplikten skall garantera att ingen blir liggande i sängen efter årskurs nio. Men då behövs fler elev- och studiehandledare.

Den utvidgade läroplikten har också kritiserats. I stället får att satsa på hela årskullar borde man göra punktinsatser för de unga som riskerar trilla emellan stolarna, hävdade kritikerna.

– Jag har gång på gång frågat: Vilka punktinsatser? Vilka punktinsatser för 129 miljoner skall man göra där man tror att man med större sannolikhet kan nå de målsättningar vi nu har ställt upp. Det har de inte svarat på. Ingenting av det som de har sagt konkretiserar vilken enskild reform eller punktinsats som skulle fungera som ett alternativ till en förlängd läroplikt, försvarade Li Andersson reformen i en intervju för tidningen Läraren.

På finlandssvenskt håll har man i samband med reformen oroat sig för en brist på elev- och studiehandledare. FSL:s kartläggning visade att en av fyra handledare saknade formell behörighet. Vid Åbo Akademi kunde man ändå berätta att man står i beråd att starta en tillfällig studiehandledarutbildning, förutsatt att finansieringen ordnas.

Dekanus Fritjof Sahlström: Om medel beviljas kör ÅA igång med en kompletterande tilläggsutbildning hösten 2021.

Ordförandekamp i FSL – Damlin tar över

Efter att Christer Holmlund valts till generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS var det bäddat för ordförandekamp inom Finlands svenska lärarförbund. Fyra kandidater kände sig manande: Jeanette Lindroos, Pamela Leka, Jens Mattfolk och Inger Damlin. I juni valdes Damlin till ordförande men rätt klara siffror.

– Jag lovar göra mitt yttersta, sade hon i sitt tacktal.

Inger Damlins mandatperiod sträcker sig till slutet av år 2022.

Inger Damlin är ny FSL-ordförande.

Saarinen ruskade om skolvärlden

I november publicerades Aino Saarinens omtalade doktorsavhandling där hon bland annat konstaterade att självständigt lärande ger sämre läranderesultat. Avhandlingen var rena rama dynamiten i utbildningsdebatten. Saarinen kritiserades, inte minst i den akademiska världen. Men från lärarhåll fick hon flankstöd: Saarinen har visat att kejsaren är utan kläder, löd omdömet från fältet.

Själv tog Aino Saarinen uppståndelsen med ro.

– Det handlar inte om mig mot någon annan. Det är fråga om forskning mot magkänsla, sade hon i tidningen Lärarens intervju.

Om man ger mycket ansvar åt unga elever så innebär det i medeltal sämre läranderesultat, säger Aino Saarinen.

Mest läst på Lärarens webbplats 2020

  1. Skolorna stängs i en månad på grund av coronaviruset 
  2. Självständigt lärande ger sämre läranderesultat
  3. Distansundervisning vårterminen till slut allt troligare
  4. Nu är det klart – skolorna öppnar igen
  5. Skolorna stängda till 13.5.
  6. Alla elever i åk 1-3 kan vid behov på närundervisning  
  7. Finlands lärare prisas för sina insatser under coronavåren  
  8. Insändare: Spelar lärarutbildningen någon roll?
  9. Vasa permitterar – även lärarna
  10. Det kan bli aktuellt att växla mellan när- och distansundervisning i höst

Läs också:

Utbildningsåret 2019

Text: Mattias Fagerholm

Senaste artiklar