Sirkkalas coronakillar sprider kunskap – inte virus

Robin Kullberg och Haidar Al-dabbach har anställts vid Sirkkala skola i Åbo med hjälp av Undervisnings- och kulturministeriets så kallade coronastöd. En lyckträff, säger skolans rektor Elise Kurtén.

– Milloin sinulla on sytymäpäivä?

Robin Kullberg ställer frågan till en handfull grabbar som får specialundervisning i finska. Tammikuussa, lyder svaret efter en viss tvekan. Kullberg är 27 år och på slutrakan med sina ämneslärarstudier i engelska. Men för tillfället fungerar han som speciallärare vid Sirkkala skola i Åbo. Nu har han 16 veckotimmar men när väl pro gradu avhandlingen är klar skall han utöka timantalet till 24.

– Det har varit helt super. Det är mångsidigt och dagarna går fort när man har så mycket att göra. Det är roligt att känna att man kan göra så mycket nytta här, säger Kullberg.

Haidar Al-dabbach är i sin tur skolgångshandledare, dvs elevassistent. Också han har anställts tack vare coronapengarna. Haidar trivs väl i Sirkkala skola.

– Det är jättebra. Jag har studerat svenska och kom på arbetsprövning till Sirkkalas eftis. Och efter det fick jag jobb här, säger han.

”Ett glädjebudskap”

Rektor Elise Kurén är nöjd. Hon beskriver beskedet att Åbo stad beviljats UKM:s coronastöd som ett glädjebudskap. Den svenska utbildningssidan i Åbo består av lågstadierna Sirkkala skola och Cygnaeus skola, högstadiet St:Olofsskolan samt gymnasiet Katedralskolan.

Alla svenska enheter fick anställa en speciallärare.

– Jag trodde knappt mina ögon. Det här är inte vardagsmat. Det var nog en nyhet som jag läste två gånger, säger Kurtén.

– Vi har byggt upp schemat enligt de största behoven och är otroligt nöjda. Coronapengarna är ett enormt tillskott och det lyckliga i vårt fall var inte bara att vi beviljades pengar utan att vi också hittade de här personerna.

Tanken med det så kallade coronastödet är att lappa de kunskapsluckor som uppstod under vårens period av distansundervisning. Också om våren förlöpte väl vid Sirkkala skola finns ett behov av extra insatser nu.

– Absolut. Det handlar om att se de barn som behöver hjälp, och kanske framför allt de som inte ropar på hjälp högst. Ju fler vuxna i skolan desto bättre möjligheter för differentiering, säger Elise Kurtén.

Ett lyckokast. Så beskriver rektor Elise Kurtén coronastödet. Foto: Mattias Fagerholm

Nej tack till gratis pengar

Undervisnings- och kulturministeriet avsatte i våras 70 miljoner euro i så kallat coronastöd. Ministeriet fick in 306 ansökningar av kommuner och privata utbildningsanordnare. 300 ansökningar beviljades, med andra ord så gott som samtliga. Av de sökande förutsattes att den egna finansieringen uppgick till 5 procent.

Kimitoön var en av de kommuner som lät bli att ansöka. Orsaken var att man på våren var inne i samarbetsförhandlingar.

– Inom kommunens ledningsgrupp ansåg man att om man ansöker om stödet så signalerar man åt övriga personalgrupper att inom bildningssidan så går det inte att permittera. Det resonemanget resulterade i att vi inte sökte.  Det hade försatt vår personal i olika ställning, säger bildningschef Mats Johansson.

Bildningschefen hänvisar till villkoren som UKM:s stipulerat, dvs att om man permitterar undervisningspersonal måste stödet återbetalas.

– Är det personalen eller barnen som har drabbats av coronan som är viktigare? Den signal som vi får till fältet från regeringshåll tycker jag inte om. Ja, vi ska värna om personalen, och vi ska inte permittera för permitterandet skull, och inte spara för sparandets skull. Men nog kan en kommun vara i ett sådant läge att det inte finns andra möjligheter, säger Mats Johansson.

Samarbetsförhandlingarna är vid det här laget avslutade på Kimitoön. Bildningssidan skall spara ca 1 miljon under de närmaste fyra åren. Permittering av personalen är ändå inte aktuell.

Det är lätt att vara efterklok, men ångrar du idag att ni inte sökte?

– Det är alltid bra att ha pengar, men jag upplever inte att vi har dåligt med resurser under nuvarande läsår.

Coronastödet hade, om det blivit aktuellt med permitteringar, försatt vår personal i olika ställning, säger bildningschef Mats Johansson. Foto: Mattias Fagerholm

Ta med den ena handen och få med den andra?

I Kimito valde man alltså att stå över för att inte riskera att tvingas betala tillbaka ett eventuellt stöd och för att garantera en jämlik behandling av kommunens personal ifall permitteringar skulle bli aktuella.

– Vi har haft ett permitteringsvillkor. Om den sökande permitterar undervisningspersonal och om permitteringen riktar sig mot den verksamhet som man har fått stöd för så skall stödet betalas tillbaka. Till exempel om permitteringar riktas mot dagar med undervisning, förtydligar undervisningsråd Mika Puukko vid Undervisnings- och kulturministeriet.

Det skall med andra ord inte vara möjligt att med en ena handen lyfta statligt stöd och med den andra permittera undervisningspersonal.

– Generellt kan man säga att det skulle vara viktigt att barn och unga får möjligast mycket stöd efter detta undantagstillstånd. Att pruta på det är inte i stödets anda, säger Puukko.

Kommunerna kan inte permittera med ena handen och lyfta statligt stöd med den andra handen, säger man vid Undervisnings- och kulturministeriet. Illustration: Sebastian Dahlström

Undervisningsministern: ”Det är sorgligt”

Vissa kommuner försöker ändå både äta kakan och ha den kvar. En förutsättning för stödet är att man inte permitterar under ”undervisningsdagar”. I Vasa kommer lärarna att permitteras under sina fortbildningsdagar och därmed räknar staden med att stödet som man har beviljats inte behöver betalas tillbaka. Alla som har ansökt måste ändå senast den sista oktober 2021 redovisa för hur medlen använts.

– Om hela idén med tilläggsresurserna är att vi ska råda bot på problem som har uppstått under vårens distansundervisning, så är det helt galet om staten ger finansiella medel till kommunerna som sedan permitterar de människor som i praktiken utför det här arbetet, säger Li Andersson till Läraren.

Undervisningsministern har inte stor förståelse för kommuner som försöker hitta kryphål för hur man skall kunna permittera men ändå lyfta stöd.

– Det är sorgligt. Det finns inget vattentätt system på ministeriet som det inte på något sätt går att kringgå. Det handlar om en vilja som vi har kommunicerat och om ett behov som vi vet att finns inom utbildningssektorn. Vi hoppas att kommunerna skulle vara villiga att bära sitt ansvar. Jag har poängterat att det här inte är någonting som vi grejar på en höst. Om vi vill se till att det inte blir några bestående effekter i fråga om inlärningsresultat, jämlikhet eller välmående så borde också kommunerna förbinda sig till att använda de här tjänsterna på lång sikt, också de kommande åren, säger Andersson

”Det är sorgligt.” Undervisningsminister Li Andersson om kommuner som permitterar undervisningspersonal. Foto: Jakke Nikkarinen

Kouvola blev med Svarte Petter

En kommun som tvingas betala tillbaka sitt coronastöd är Kouvola. På grund av lärarpermitteringar är det beviljade stödet på drygt 1,5 miljoner euro i farozonen.

– Kouvola har permitterat under undervisningsdagar och måste betala tillbaka stödet, säger Mika Puukko.

– Det är fair play i och med att vi meddelade det på förhand, konstaterar Li Andersson.

Ingen skam i kroppen

Inte heller i den lågstadieskola som Li Anderssons själv har gått i, dvs Sirkkala skola, har man någon större förståelse för att man försöker lyfta stöd med ena handen och permitterar med den andra.

– Jag får det inte att gå ihop. Någon skam i kroppen borde man ha, säger rektor Elise Kurtén.

Samtidigt lider finskalektionen med Robin Kullberg mot sitt slut. Tack vare coronastödet har han fått in en fot i skolvärlden. Och det har gett mersmak.

– Nu är jag är ganska öppen för att jobba med lite vad som helst inom branschen. Tidigare var jag kanske lite fast i att sikta in mig på engelska och kanske finska, men det här har definitivt öppnat ögonen, säger Robin Kullberg.

Så du kunde tänka dig att jobba som speciallärare?

– Ja, speciallärare eller klasslärare. Jag har funderat att när jag nu stiger in i arbetslivet så får jag se åt vilket håll jag rör mig och eventuellt skaffa mig behörighet, säger Robin.

Robin Kullberg kan väl tänka sig en bana inom skolvärlden. Foto: Mattias Fagerholm

Hur mycket stöd fick din hemkommun? Kolla in de tvåspråkiga kommunerna i tabellen

Text: Mattias Fagerholm
Foto: Mattias Fagerholm, Jakke Nikkarinen
Illustration: Sebastian Dahlström
Grafik: Chribbe Aarnio
Video: Mattias Fagerholm