”Oket har blivit för tungt att axla”

IMG_2421
Pandemin har drivit många lärare till sitt yttersta, säger Petra Örn, ordförande för Åbo lärarförening.

Petra Örn skyggar inte för det strejkvarsel som lärarfacket har gett i Åbo. Det är fråga om att trygga en konkurrenskraftig lön och att begränsa arbetsbelastningen. Nu kör vi det här racet, säger Örn.

– Jag tycker att det här är rätt sätt, vi måste göra något nu. Om vi i längden ger efter är vi inte trovärdiga längre. Det är väldigt länge sedan lärarna har strejkat. Vi menar allvar den här gången. Lärarna är mogna för det här. Om man läser av stämningarna så är gänget av den åsikten att det räcker nu. Vi måste dra en tydlig gräns för hur mycket vi går med på, säger Petra Örn, ordförande för Åbo lärarförening.

Så det finns en strejkberedskap?

– Det finns det absolut. Vem skall lyfta svansen om inte katten gör det själv. Nu kör vi det här racet!

Strejkvarsel på bred front

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ gav idag (15.3.2022) genom förhandlingsorganisationen FOSU ett strejkvarsel som gäller de kommunalt anställda lärarna i Åbo och Uleåborg. Om ett förhandlingsresultat inte nås genomförs strejken 6-7.4.2022.Strejkvarslet omfattar ca 4500 lärare. I Åbo berörs ca 120 svenskspråkiga lärare.

Strejkvarsel har redan tidigare getts för Jyväskylä och Rovaniemi (23–24.3) samt Tammerfors och Kuopio (29–30.3.) Arbetsminister Tuula Haatainen har dock på riksförlikningsmannens förslag flyttat fram strejkerna med två veckor. Den nya tidpunkten för strejkerna är därmed 6–7.4 i Jyväskylä och Rovaniemi och 12–13.4 i Tammerfors och Kuopio. Strejkerna flyttas fram för att inte störa studentskrivningarna.

Strejkvarslen sker på bred kommunal front. Vid sidan av FOSU (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade) har även facken Jyty och JHL varslat om strejk. Dessa strejker berörs inte av Haatainens beslut.

Bägaren håller på att rinna över

Det är inte vardagsmat att lärarna varslar om strejk i Finland. Vi har inte haft en strejk sedan 1984. Men nu är uppenbarligen måttet rågat.

– Pandemin har drivit många lärare till sitt yttersta och på riktigt orkar de inte mera. Rektorerna har haft helt vansinniga arbetsmängder och tagit itu med uppgifter som inte överhuvudtaget borde höra till deras arbetsbild. Samtidigt har arbetsmängden sakta men säkert hela tiden ökat. Den ena arbetsuppgiften efter den andra har ålagts oss. I något skede blir oket för tungt att axla, bördan för stor att bära. Vi är där nu. Folk har fått nog, det måste sättas någon gräns, säger Petra Örn, som till vardags är klasslärare vid Sirkkala skola i Åbo.

Branschens attraktionskraft i gungning

Lärarna vill se en begränsning i arbetsmängden men också lönenivån är central. Lärarfacket vill se ett flerårigt löneprogram som skulle sträcka sig över flera avtalsperioder. Tanken är att på sikt kunna äta in det lönegap som finns mellan den privata och offentliga sektorn.

– Löneutvecklingen är negativ, då löneförhöjningarna inte når upp till inflationsnivån. Med den här lönen kommer vi inte att kunna locka nya lärare till branschen. Det finns andra jobb som är bättre betalda och inte så tunga. Om vi vill att det här jobbet skall vara attraktivt så är det dags att göra någonting åt saken nu.

FSL:s medlemsundersökning med 1500 respondenter visar att 63 procent av lärarna är missnöjda med sin lön. År 2017 var motsvarade siffra 34 procent. Grafik: Chribbe Aarnio.

Allmänhetens stöd

En strejk kommer sällan lägligt och ofrånkomligt är att den ställer till med en hel del störningar i samhället. Petra Örn tror ändå att allmänheten har förståelse för lärarnas strejkplaner.

– Folk har fått upp ögonen för lärarnas arbete. Vi har fått bra feedback och uppskattning för det som vi gör. Det har ökat i och med pandemin. Nu är det också dags för lärarna att uppskatta sitt eget och andra lärares arbete. 

– Vi har just haft en coronapandemi, och nu är det en kris i Ukraina. Det är ofta lärarna som står för den trygga vardagen. Under vilka märkliga omständighet som helst går livet vidare, säger Petra Örn.

Artikeln uppdaterad 16.3.2022 kl 16.45 med arbetsminister Tuula Haatainens beslut att flytta fram strejkerna i Jyväskylä, Rovaniemi, Kuopio och Tammerfors med två veckor.

Text och foto: Mattias Fagerholm