Läget är lugnare tack vare mer rutin

Linus Blomster är tf rektor för Strandnäs skola i Mariehamn med drygt 500 elever i årskurserna 1 till 9. En stor del av den sista veckan av hans jullov gick åt till att förbereda en annorlunda skolstart eftersom vissa restriktioner var väntade.

– Men det kom olika besked om vad som skulle gälla vilket förstås rörde till det hela ännu mer. Först sent på fredagen den 7 januari blev det klart att landskapsregeringen gick in för en hybridlösning – distansundervisning i årskurserna 7-9 och närundervisning på lågstadiet.

Tur i oturen var att skolan hade planerat att starta vårterminen med en fortbildningsdag den 10 januari. Den ställdes in och i stället fick vi en heldag som kunde användas för planering av läget.
Strandnäs skola verkar i två olika skolbyggnader på samma tomt vilket varit en fördel den här gången.

– Sexorna går i högstadiets byggnad sedan tidigare. Nu flyttade vi även femmorna dit. På så sätt fick vi mer utrymme i lågstadiebyggnaden och kunde bättre tillgodose kraven på avstånd mellan klasserna som har närundervisning, säger Linus Blomster.

Fler rutiner på plats

Han säger att omställningen gick smidigare den här gången och att läget bland lärarna är lugnare.

– Vi har mer vana och fler rutiner på plats jämfört med första gången när allt med distansundervisning var nytt.

Men visst finns det fortfarande utmaningar som kräver en del fixande och trixande. De ämneslärare, som även undervisar i sitt ämne på lågstadiet, måste ha både när- och distansundervisning. Det blir också dubbeljobb för de lågstadielärare, som har elever i karantän eftersom de har rätt till distansundervisning.
En del föräldrar har också valt att ha sina barn hemma på grund av smittläget. Dessa elever har inte rätt till distansundervisning, men lärarna försöker ändå förse dem med olika uppgifter för att de ska hänga med.

Betydande merarbete

– Allt sammantaget betyder att alla förväntas göra mer än vanligt, men vi är inställda på att göra vårt bästa. Men ju längre distansundervisningen pågår desto jobbigare blir det att hålla humöret uppe och läget är skört på flera sätt. All planering, som vi lägger ner tid och energi på, kan visa sig vara helt bortkastad, och om flera i personalen blir sjuka är vi illa ute, säger Linus Blomster.

På tekniksidan fungerar distansundervisningen bra enligt honom. De elever som inte har tillgång till en dator i hemmet får låna en från skolan.

Större säkerhet

Monica Johansson, som är lektor i finska vid högstadiet vid Övernäs skola i Mariehamn, upplever sin tredje period med distansundervisning.

– Det är inte idealiskt. Jag vill helst vara i skolan och träffa eleverna på riktigt, men det gick lättare att ställa om den här gången. Jag har mer rutin och känner mig säkrare på att använda teams och det samma gäller för eleverna. Vi vet också bättre vad som fungerar på distans och vad som är mindre bra. Nu försöker vi till exempel ha så vanliga lektioner som möjligt enligt dagens schema med rast emellan. Under den första perioden med distansundervisning fick eleverna mera uppgifter att utföra hemma och vi lärare var tillgängliga under lektionstiderna för att hjälpa till och svara på
frågor. Någon gång per vecka hade jag vanliga lektioner med mina grupper.

Monica Johansson har förståelse för beslutet att begränsa närundervisningen efter jullovet.

– Det kändes vettigt med tanke på smittspridningen. Det är svårt att hålla elevgrupperna på högstadiet helt åtskilda eftersom vi har blandade grupper i flera ämnen. Men jag hoppas att vi får återgå till det normala så fort som möjligt.

– Vi har fått mer rutin av distansundervisning och vet bättre vad som fungerar och vad som är mindre bra, säger Monica Johansson, lektor i finska i Övernäs skola i Mariehamn.

Hela skalan av åsikter

Marika Eriksson är föreståndare för Föglö skola, en av Ålands minsta 1-9-skolor med 25 elever på lågstadiet och nio på högstadiet. Ett par av skolans totalt åtta lärare jobbar på båda nivåerna och ska därmed klara av att ha både när- och distansundervisning.

– Vi vill allra helst jobba på som vanligt i skolan men nu är det som det är och vi måste gilla läget. Bland föräldrarna finns hela skalan av åsikter – från dem som tycker att precis alla kan vara i skolan till dem som tycker att alla borde undervisas på distans, säger hon.

Många faktorer att ta hänsyn till

Annika Hambrudd, utbildnings- och kulturminister i Ålands landskapsregering, säger att många faktorer vägdes in innan beslutet om hybridundervisning fattades.

– Vår utgångspunkt var att ha närundervisning på alla nivåer men vi måste tänka om när smittotalen sköt i höjden. Eftersom de yngsta har svårt att klara av distansundervisning och att vara ensamma hemma samtidigt som de sällan blir svårt sjuka av covid-19 gick vi in för närundervisning för dem men inte för de övriga.

Lärare och skolledare har uttryckt oro för att de utsätts för smitta när skolorna är öppna. Vad säger du till dem?

– Visst, det är klart att risken finns, men de flesta lärare borde vara dubbelvaccinerade. Våra kontakter med skolorna visar att en del klarat sig bra, andra har haft flera sjuka bland personalen. Med tanke på framtiden kunde utrustning, som gör att klassrumsundervisningen kan filmas och ses av hemmasittande elever, vara värt att satsa på i alla skolor, säger Annika Hambrudd.