I samma stund som FSL:s 50-årsjubileum var avklarat kom sorgebudet om att förbundets långvarige ordförande Dan Johansson hade avlidit, bruten av en allvarlig sjukdom. Han föddes den 7 april 1955 och avled den 20 april 2024 och hade alltså nyss fyllt 69 år.
Dan Johansson studerade nordiska språk och tyska vid Åbo akademi och blev sedermera modersmålslärare. Han var verksam i både Kimito och Jomala innan han kom till sin hembygd Karis för att där verka vid Karis svenska högstadium.
Han engagerade sig fackligt och blev 1993 vice ordförande för Finlands svenska lärarförbund. Vid FSL:s kongress 1998 valdes han till förbundsordförande. Den posten innehade han till år 2014 då han gick i pension.
Vi som jobbade tillsammans med Dan lärde känna honom som en behaglig, verserad och bildad man som sällan lät sig provoceras. Såväl i intervjun i tidningen Läraren i samband med Dans 50-årsdag som i den avskedsintervju som publicerades då han avgick med pension betonar han hur viktigt det är att inte låta sig provoceras. ” Jag är svår att provocera, i synnerhet om jag bestämt för att inte låta mig provoceras”, sade han år 2005 då han fyllde 50 år. Och då han ombads ge ett gott råd till sin efterträdare: ”Låt dig inte provoceras”.
Arbetet vid Finlands svenska lärarförbunds kansli förlöpte också utan provokationer. Dan var i vissa avseenden rätt privat, men kunde samtidigt vara mycket öppen och spontan gällande olika situationer och angelägenheter. Då det blev tal om livet på hans älskade sommarnöje Korsholmen i Raseborgs skärgård blomstrade han upp. Faktum är att han tillbringade varje sommar där sedan sitt födelseår och rörde sig hemvant i skärgården med sin båt. Några större båtar hade Dan emellertid aldrig, utan nöjde sig med en mindre båt som tar honom ut till holmen.
”Så som skäribor i allmänhet, båten är inte huvudsaken, utan bara ett medel”, sade han då jag intervjuade honom inför hans 50-årsdag.
Inredningen i Dans hem i Karis gick i blått och överallt fanns båtar och andra marina inslag. På bokhyllan stod en gammal leksak, ett hemsnickrat segelbåtsskrov, som Dan putsat upp. Båten hade tillhört hans morfar som lekte med den då han var barn.
Med detta i åtanke var det inte så konstigt att vi som var hans arbetskamrater tänkte i skärgårdsbanor då vi skulle uppvakta honom vid hans pensionering. Vi hade hört många historier om ”elvans pilsner” på Korsholmen och kände till hans stora intresse för det maritima. Ofta hänvisade vi till honom som kapten för skutan FSL. Vi valde därför att förära honom en stor skeppsklocka i mässing med texten ”DJ. Kapten. Kamrat.”. Den klockan hänger nu på ytterväggen på hans stuga.
Dan sörjs av sin syster med familj, övrig släkt och många vänner.
Förliga vindar, Dan!
Tom Ahlfors
