Omgivningskunskap står på schemat under terminens andra dag och lektionen hålls utomhus. Skolans enda elev, förstaklassaren Sven Sandbling, har en äggkartong i handen där varje utrymme för äggen har en egen bottenfärg.
– Nu ska du hitta saker på skolgården med samma färger, uppmanar läraren Pia Ek och Sven springer i väg.
Snart är han tillbaka med blommor, murkna löv, jord och gröna blad i kartongen. Uppgiften gick i ett huj att lösa.
– Jag har redan insett att det mesta går snabbare än planerat när man har bara en elev. Det blir liksom ingen dödtid. I en större klass blir det ofta en viss väntan innan alla är med på tåget. Det blir inte heller några bråk mellan elever som ska redas upp. Det här är mer som privatundervisning och Sven är entusiastisk och motiverad, säger Pia Ek och tillägger:
– Det kan på sikt bli en utmaning att hitta kompletterande uppgifter så att vi inte avverkar årets lärokurs alltför snabbt.
Har vikarierat
Pia Ek har sina rötter på Sottunga och när lärarjobbet annonserades ut kändes det lockande att söka det. Hon började studera till lärare vid Åbo Akademi i Vasa 2017 men har ännu inte avlagt sin examen. Det blev ett uppehåll i samband med pandemin och hon har vikarierat som lärare. Under det senaste året var hon assistent vid Vasa övningsskola.
– Jag har upplevt olika skolor och det känns både roligt och tryggt att anta den här utmaningen. Men visst blir det en annorlunda situation. Jag är på tumanhand med eleven hela skoldagen, även på rasterna, och jag har inga kollegor på plats att diskutera med. Men jag har förstås kontakt med studiekamrater och tidigare kollegor som jag vid behov kan fråga om råd, säger hon.
När Pia Ek berättat om sitt nya jobb för lärarkompisar kommer ofelbart samma fråga: Hur ska du ordna julfestprogrammet?
– Vi får ser vad det blir!
Ingen tvekan
Skolan på Sottunga – Finlands minsta kommun med knappt nittio invånare – har varit stängd under fyra år. Men när familjen Sandbling, som flyttade till hit från Sverige 2021, ville att deras 7-åring skulle börja skolan tvekade inte de styrande.
Björn Rönnlöf, ordförande i kommunstyrelsen, säger att beslutet att öppna skolan var både lätt och önskvärt.
– Vi hade inte heller något alternativ. Vi bor på en ö och om en elev vill börja skolan måste vi öppna den. De skolor, som ligger närmast oss, finns på Föglö eller Kökar. Dit måste man åka färja som tar minst en timme enkel väg. Skoldagen blir då alldeles för lång för en förstaklassare, som vi inte heller kan skicka ensam på färjan.
Kerstin Lindholm, utbildningschef för Sottunga, Kökar och Föglö, har haft sitt arbetsrum i den tomma skolan. Hon är lika glad över skolöppningen som Björn Rönnlöf:
– För egen del blir det roligt att slippa vara ensam i skolhuset. För hela samhället är det ett lyft och vi hoppas på fler elever i framtiden.
En fråga är dock ännu olöst. Man har inte lyckats få tag i en kock som kan laga mat åt eleven och läraren. Det har man löst det på ett konstruktivt ”skärgårdssätt”. Eftersom det lagas mat åt en grupp arbetare, som bygger om färjfästet, får man tillsvidare äta med dem.
Även Helsingin Sanomat
Skolstarten i det som troligen är Finlands minsta skola har fått rejäl medial uppmärksamhet. Stortidningen Helsingin Sanomat kom till Sottunga för att rapportera om händelsen och åländska medier var förstås också på plats.
Vilken kostnaden är i euro och cent för skolöppningen kan Björn Rönnlöf inte säga på rak arm.
– Det är klart att det kostar. Läraren ska ha lön, vi ska ha en städare på deltid men skolbyggnaden i sig har vi hållit varm ändå. Den har fungerat som en möteslokal i kommunen och även kyrka vintertid.
Föräldrarna till skolans enda elev, Hanna och Eric Sandbling, säger att det känns helt fantastiskt att skolan öppnats.
– Vi vill att Sven ska gå i skola här. Den åländska och finländska skolan har bra rykte i motsats till den svenska och det var en anledning till att vi flyttade hit från Sverige. Vi bor än så länge på hyra men har köpt ett hus som vi renoverar, säger de båda.
Hemundervisning
På Sottunga bor även ett flertal svenska familjer som hemundervisar sina barn vilket är tillåtet i Finland men inte längre i Sverige. I de familjerna finns i nuläget tio barn som hemundervisas och ytterligare nästan lika många som blir läropliktiga om något år.
– Visst har vi en förhoppning om att några av dem skulle vilja börja skolan när den öppnats, men det är självfallet föräldrarna som bestämmer, säger Björn Rönnlöf.
Kerstin Lindholm säger att lösa diskussioner förts med familjerna inför skolstarten, men hennes uppfattning är att de inte är speciellt intresserade av att låta sina barn börja i skolan.
– Vi följer läroplanen medan deras undervisning följer en helt annan pedagogik, säger hon.
”Vi får se”
Några garantier för att skolan på Sottunga förblir öppen i många år kan givetvis inte ges. Allt beror på elevunderlaget och om man lyckas behålla Pia Ek som lärare eller rekrytera någon annan om hon väljer att gå vidare.
– Vi får helt enkelt se vad som händer och agera därefter, säger Björn Rönnlöf.
Text och foto: Helena Forsgård
