Den åttonde Pisaundersökningen bjuder inte på några större överraskningar. Finlands kurva har varit på nedåtgående sedan 2006 och den trenden fortsätter. Finlands resultat ligger klart över OECD-medeltalet men vi har tappat kontakten till den absoluta Pisa-toppen.
-Det var en överraskning att resultatet var så svagt, säger Arto Ahonen.
Matematik – ras med 27 poäng
I Pisa 2022 låg huvudfokus på kunskaperna i matematik. Finlands poäng är 484, vilket är 64 poäng mindre jämfört med toppnoteringen år 2006. OECD-medeltalet var 472 poäng. Singapore (575) toppar listan och efterföljs av en rad med östasiatiska länder och regioner.
-Jämfört med år 2018 har vi tappat 27 poäng. Fallet är större än någonsin, säger Ahonen.
Estland (510) utmärker sig som första icke-asiatiska nation på plats nr 7, men också Estlands resultat har sjunkit en smula. Finland ligger på 20:e plats. Pisaresultaten har försämrats i ett ovanligt stort antal länder. I jämförbara länder sjönk poängmedelvärdet i matematik i hela 41 länder eller regioner, av vilka 35 länder tillhörde OECD. Bland OECD-länderna förbättrades resultaten endast i Japan och Sydkorea. En orsak till att resultaten har försämrats över hela fältet beror sannolikt på coronapandemin.
Jämfört med de övriga nordiska länderna ligger Finland strax efter Danmark (489), på samma nivå som Sverige (482) men före Norge (468) och Island (459).
Landskampen Finland-Sverige oavgjord
Finland och Sverige är alltså numera på samma nivå i matematik. Men Kari Nissinen från Jyväskylä universitet konstaterar att om man bortser eleverna med invandrarbakgrund så är Sverige de facto steget före oss. Att det svenska totalresultatet blir två poäng sämre än det finländska beror på den stora andelen elever med utländsk bakgrund i Sverige.
Beträffande invandrareleverna i Finland kan man konstatera att man denna gång har tagit ett större sampel (ca 1800) elever. Detta för att få ett mer tillförlitligt resultat. Också resultatet för de finska eleverna med invandrarbakgrund har sjunkit, men gapet till de elever som är av finländskt ursprung har minskat.
-Vi kan inte sätta nedgången på invandrarnas konto, säger Kari Nissinen.
Naturvetenskap – inom topp tio
Inom naturvetenskaperna når Finland 511 poäng, vilket räcker till en topp-tio-placering. Detta kan jämföras med Estland (526) och Sverige (494). Raset inom naturvetenskaperna har inte varit lika kraftigt som inom matematiken, men kurvan är stadigt nedåtgående.
-Var är vi om 20 år om den här trenden fortsätter, frågade Ahonen.
Läskunnighet – ras med 30 poäng
Nivån på läskunnigheten hos finländska ungdomar (490) ligger över OECD-genomsnittet (476). Men jämfört med Pisaundersökningen 2018 har Finlands poäng sjunkit med hela 30 poäng.
-Det här har inte skett tidigare, förändringen är historisk, säger Ahonen.
År 2018 var vi exempelvis på samma nivå som Estland som nu (511) har rymt och tävlar i samma klass som de asiatiska länderna.
Små skillnader mellan skolorna
Finland har i tidigare Pisaundersökningar utmärkt sig genom att skillnaderna mellan skolorna är små. I den bemärkelsen är vi fortfarande en toppnation, också om skillnaderna har ökat en aning. Värt att notera är att skillnaderna mellan skolorna inte verkar öka i huvudstadsregionen utan på landsbygden. Enligt Pisa 2022 är skillnaderna minst på Island, men Finland kommer på en hedersam fjärdeplats.
Svenskfinland bäst i Norden
Ser man på de finlandssvenska resultaten följer de i stora drag samma nedåtgående trend, men fallet är något måttligare. De svenskspråkiga skolornas resultat i matematik (499) är bättre än de finskspråkigas (483) och enligt Pisaforskarna är skillnaden statistiskt signifikant. Därmed kan Svenskfinland stoltsera med det bästa resultatet i hela Norden.
I fråga om läskunskap landar båda språkgrupperna på 490 poäng. Här kan man dock notera att skillnaden för första gången är obefintlig. År 2000 fick de svenska skolorna 513 poäng jämfört med de finska skolornas 548, dvs då var gapet 35 poäng. Man brukar säga att ett läsår motsvarar mellan 30 och 40 poäng i Pisa.
Ser man på naturvetenskapen uppvisar de finlandssvenska skolorna rent av ett något förbättrat resultat jämfört med den senaste Pisa-undersökning. De svenskspråkiga skolorna får 526 poäng jämfört med 510 för de finskspråkiga.
Arto Ahonen kan inte ge något svar på varför det finlandssvenska resultatet ser ut att vara aningen bättre än det finska. Inte heller kan han förklara vad det finländska raset riktigt beror på. Han svarar på frågan genom att ställa en motfråga:
-Är det system vi har nu något vi vill fortsätta med i 20-30 år? Om det inte är det borde vi fundera på hur vi vill förändra det, säger han.
Text: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström
Grafik: Chribbe Aarnio
Lämna ett svar