Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne har slagit sig samman för att skapa en bättre uppfattning om de finlandssvenska elevernas läsförmåga i årskurs fyra. Utgångspunkten är den internationella undersökningen Pirls (Progress in International Reading Literacy Study). Studien genomförs med fem års intervall. Finland har deltagit tre gånger, 2011, 2016 och 2021.
Ett problem med studier av det här slaget är att det finlandssvenska samplet ofta blir för litet för att man ska kunna dra några långtgående slutsatser. Men i studien från 2021 har man utökat samplet och nästan 1500 svenskspråkiga elever från 59 skolor medverkade. Forskartrion Kari Nissinen, Marjo Sirén och Kaisa Leino från Jyväskylä universitet har därför kunnat göra en djupdykning i de finlandssvenska elevernas läskunskaper. Då de svenska eleverna har klarat sig en smula sämre än de finska i exempelvis de tidigare Pisaundersökningarna har det funnits skäl att se på hur det ser ut i de yngre åldrarna.
Nedåtgående kurva men vi håller jämna steg
Visserligen visar Pirls 2021-undersökningen att läsförmågan har blivit sämre i Finland, ja i hela Norden, men det fina i kråksången är att de finlandssvenska eleverna håller jämna steg med sina finskspråkiga kamrater. Skillnaderna är obetydliga.
-En överraskning var att det inte fanns några överraskningar, sade Kari Nissinen då han presenterade de finlandssvenska resultaten.
Av de 57 länder eller självstyrda områden som deltog i Pirls 2021-undersökningen klarade sig Singapore (587 poäng), Hongkong (573) och England (558) bäst. Efter det följer Finland (549) och ser man enbart på resultatet för de finlandssvenska skolorna landar man på 546 poäng. Skillnaden är dock så liten att den inte är statistiskt signifikant, påpekade Nissinen.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att läsförmågan internationellt sett är på en hög nivå också om trenden är nedåtgående. År 2011 låg Finland aningen före Singapore, vars kurva stadigt pekar uppåt och nu är ohotad etta i statistiken. Värt att notera är ändå att Singapore har den näst högsta exkluderingsandelen, dvs andelen elever vars språkfärdigheter inte räcker till för att utföra provet. Det kan i viss mån försvaga representativiteten. I Finland var exkluderingsprocenten 2,3 procent jämfört med 14,5 i Singapore samt 5,5 procent i Sverige.
Österbotten på efterkälken
Också om Finland är att betrakta som en toppnation i Pirls-sammanhang finns oroväckande trender. Andelen svaga läsare ökar, andelen har nästan fördubblats på fem år. De regionala skillnaderna är små bland de finskspråkiga eleverna, men i Svenskfinland är de betydligt större. I huvudstadsregionen når de finlandssvenska eleverna 568 poäng och i Österbotten stannar man på 529.
-I huvudstadsregionen läser en av fem finlandssvenska elever utmärkt, medan inte ens en tiondel läser utmärkt i Österbotten, sade Nissinen.
I synnerhet de österbottniska pojkarna i svenska skolor sticker ut i negativ bemärkelse. De når endast blygsamma 520 poäng, vilket är nästan 60 poäng sämre jämfört med flickorna i huvudstadsregionen.
-Vi sätter 70 procent av energin på de svagaste eleverna. Lärarna i Svenskfinland har samma utbildning, samma läroplan och samma läromedel. Då är det ganska nedslående att det ser ut så här, sade Mikael Fröjdö, rektor vid Zachariasskolan i Nykarleby. Vi borde engagera föräldrarna i större utsträckning
Hemförhållandena avgörande
I ljuset av Pirls-undersökningen är Fröjdö inne på rätt spår. För det är i första hand faktorer i anslutning till hemmet som är betydande för läskunskapen, inte i så stor utsträckning skolans åtgärder.
De faktorer som påverkar läsförmågan positivt är bekanta sedan tidigare, så som exempelvis hemmets socioekonomiska ställning, föräldrarnas läsintresse och antal böcker i hemmet.
-Det som sker i hemmet är avgörande, sade Kari Nissinen.
Vad kan skolan då göra åt de österbottniska pojkarnas svajiga läskunskaper om nyckelfaktorerna finns i hemmiljön? Mikael Fröjdö ger inte slaget förlorat trots att han jobbar i motvind.
-Vi anställde en bibliotekspedagog. Killarna har slutat fråga efter tunna böcker och diskuterar nu innehåll. En del lånar till och med tjejböcker. Och utlåningen i stadsbiblioteket har ökat, säger han.
Text och foto: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio
