Bildningshärvan får sin start när efterträdaren till mångåriga bildningsdirektören Hannele Kujala ska väljas. Allt ser ut att vara bäddat för Mikael Flemmich. Han har i många år varit rektor för Winellska skolan i Kyrkslätt och har också på tillfällig basis skött bildningsdirektörsjobbet i kommunen. Flemmich är också den kandidat som dåvarande kommundirektör Tarmo Aarnio för fram i sin beredning.
Ikonen väljs 2021 – trots SFP-protester
Kommunstyrelsen går ändå mot beredningen och väljer Eeva-Kaisa Ikonen till tjänsten. SFP-politikerna i kommunstyrelsen surnar till rejält och anklagar bland annat Samlingspartiet att syssla med språkpolitik. Enligt SFP har Ikonen inte de kunskaper i svenska som krävs för jobbet. Mikael Flemmich besvärar sig över beslutet.
Ny organisation – svenskan införlivas i det finska
Det dröjer inte länge innan de finlandssvenska farhågorna besannas. Eeva-Kaisa Ikonen stuvar om i organisationen och den svenska skolförvaltningen införlivas i den finska. Tidigare utgjorde den svenska utbildningen samt småbarnspedagogiken ett eget resultatområde.
På svenskt håll upplever man att de svenska frågorna kommer i kläm. Kommunens ledning vill bland annat skära ner på modersmålsundervisningen i de svenska skolorna. Det hävdas att den svenska sidan har mer resurser än den finska. Påståendena om att de svenska skolorna skulle ha fler undervisningstimmar och större specialpedagogisk resurs visar sig ändå vara felaktiga.
Ikonen har enligt Kyrkslätts förvaltningsstadga mandat att på eget bevåg fatta beslut om organisationen. Men förvaltningsexpert Stefan Sjöblom menar att ett beslut som får så stora konsekvenser för den svenska skolan borde ha förankrats politiskt. Sjöblom påminner om att kommunstyrelsen har sin fulla rätt att ta vilket ärende som helst till behandling. Styrelsen lät ändå omorganiseringen passera, och han menar att de finlandssvenska beslutsfattarna borde ha varit mer alerta i frågan.
Kauber väljs till utbildningsdirektör – inga kunskaper i svenska
Riktigt inflammerat blir det när en ny utbildningsdirektör ska väljas våren 2023. Valet faller på Astrid Kauber, vars kunskaper i svenska beskrivs som obefintliga. Kauber ska ändå i den nya organisationen ansvara också för den svenskspråkiga utbildningen.
SFP-politikerna opponerar sig och påminner om att en stark svenska lyftes fram som en viktig aspekt i tjänsteannonsen. I praktiken väger ändå språkkravet lätt och SFP körs över både i bildningsnämnden och kommunstyrelsen. Det svenska hänger på en väldigt skör tråd, konstaterar Tony Björk, som vid tillfället representerade SFP i kommunstyrelsen. Kyrkslätts lärarförening och några föräldraföreningar reagerar och ett rättelseyrkande lämnas in.
Bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen kommenterar frågan i en intervju för tidningen Läraren. Hon säger att svenskan är viktig, men inte den viktigaste kunskapen för en utbildningsdirektör. Det är inte klokt att ställa för höga språkkrav som ingen kan leva upp till, säger hon.
Massiv kritik
Kritiken mot Kyrkslätts agerande tilltar. Stefan Sjöblom, professor i kommunal förvaltning, beskyller Kyrkslätt för dålig förvaltningskultur. Den svenska minoritetens rörelseutrymme minskar i kommunen. Risken är att det sprider sig till andra kommuner, säger han.
Också Svenska Finlands folkting reagerar och menar att omorganiseringen har fått påtagliga konsekvenser för den svenska skolförvaltningen. Kyrkslätts formuleringar när man söker en ny rektor till Winellska skolan oroar också. Enligt Folktinget ställer man i tjänsteannonsen lägre krav på kunskaper i svenska och högre krav på kunskaper i finska än vad lagstiftningen förutsätter.
Det är Katri Vepsä, tidigare svensk utbildningschef i kommunen, som tar över rektorskapet. Vepsä sticker inte under stol med att den senaste tidens turbulens kring den svenska skolförvaltningen har påverkat hennes beslut att söka rektorsjobbet. Jag upplever att det som jag kom till inte längre finns, säger hon.
Kyrkslätts lärarförening för frågan till JO
Kyrkslätts lärarförening lämnar in ett klagomål till riksdagens justitieombudsman med anledning av förvaltningssoppan. Lärarföreningen vill att JO granskar lagligheten i de beslut som har fattats i samband med organisationsförändringen. Enligt föreningens ordförande Lotta Bäck misstror många lärare vad som sker i kommunhuset och menar att samma fel inte får ske på nytt.
JO väljer ändå att inte ta ärendet till behandling utan hänvisar till de i lagen föreskrivna besvärsvägarna för att få ändring i myndigheters beslut. Den möjligheten utnyttjar också lärarföreningen. Tillsammans med föräldraföreningarna för man frågan till Helsingfors förvaltningsdomstol. Valet av Astrid Kauber bröt mot språkkunskapslagen, menar föreningarna. Domstolen har ännu inte kommit med sitt avgörande.
Ikonen valdes på felaktiga grunder
I juni 2023 tar bildningshärvan en ny vändning. Helsingfors förvaltningsdomstol har behandlat Mikael Flemmichs besvär och slår fast att valet av Eeva-Kaisa Ikonen var lagstridigt. Domstolen konstaterar att toppkandidaternas meritjämförelse inte presenterades på ett korrekt sätt och valet upphävs.
Kyrkslätt backar – egen svensk skolförvaltning
I september kommer beskedet att Kyrkslätt backar och den svenska skolförvaltningen bildar trots allt en egen enhet. En svensk undervisningschef ska rekryteras och direkt underställas bildningsdirektören. Både inom SFP och lärarföreningen välkomnas beskedet. Den svenska småbarnspedagogiken blir dock kvar inom den finska förvaltningen. Senare väljs Ulrika Willför-Nyman till undervisningschef bland endast två sökande.
Ikonen väljs på nytt – utan protester från SFP
Samtidigt som det står klart att den svenska skolförvaltningen återgår till att vara en egen enhet ställs kommunstyrelsen inför frågan hur man ska välja en ny bildningsdirektör efter förvaltningsdomstolens avgörande. Man stannar för att inte öppna rekryteringen utan väljer på nytt Ikonen till tjänsten efter att formfelen har korrigerats.
Mikael Flemmich, som för andra gången blir akterseglad, är inte nådig i sin kritik över kommunens och SFP:s agerande i frågan. När Ikonen valdes första gången rasade SFP:arna över Ikonens bristande kunskaper i svenska, men när valet görs andra gången är kritiken bortblåst. Flemmich misstänker att det är fråga om en kohandel där man fick en egen svensk förvaltningsenhet, mot att man såg mellan fingrarna när det kommer till språkkravet på bildningsdirektören.
Kommundirektören jävig – valet rivs upp
Ytterligare en fnurra på tråden blir det när kommunstyrelsen i november 2023 upphäver valet av Ikonen. Man inser att beslutsprocessen har varit felaktig då det visar sig att kommundirektör Virpi Sailas, som hade berett ärendet för kommunstyrelsen, också uppges som referens i Ikonens arbetsansökan. Tilltron till föredragandens opartiskhet har äventyrats, konstaterar kommunstyrelsen.
Också Mikael Flemmich påtalar att Sailas är jävig och att kommundirektören inte borde ha deltagit i beredningen överhuvudtaget. I ett rättelseyrkande hävdar Flemmich också att han diskriminerats på språklig grund. Ikonen uppfyller inte de språkliga krav som man ställde upp i tjänsteannonsen. Eftersom kommunstyrelsen har valt Ikonen till en tjänst vars språkkrav hon inte uppfyller har man agerat lagstridigt, slår Flemmich fast i sitt rättelseyrkande.
Luddiga språkkrav i tjänsteannonsen
Nu lediganslås tjänsten som bildningsdirektör i Kyrkslätt. Men tjänsteannonsen väcker en del frågor. Den här gången definieras inga språkkrav i annonsen, utan det uppges endast att man ”uppskattar muntliga och skriftliga kunskaper i båda inhemska språken”.
Förvaltningsdirektör Jaana Suihonen menar att man utgår från behörighetskraven i statsrådets förordning. I ”lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda” slås det fast att språkkraven för tvåspråkiga myndigheter är ”utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket”. Men språkkravet gäller för statliga tjänster och är inte bindande för kommunerna. Vidare ska det enligt statsrådets förordning i tjänsteannonsen ”nämnas om det finns behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper samt vilka slags språkkunskaper som förutsätts i arbetet”.
Tredje gången gillt?
När ansökningstiden löper ut den 28.2.2024 har 20 personer anmält sitt intresse för bildningsdirektörposten. Man kan urskilja två bekanta namn bland de sökande: Mikael Flemmich och Eeva-Kaisa Ikonen.
– Jag tänker löpa linan ut, säger Flemmich.
Det sista kapitlet om bildningshärvan i Kyrkslätt är knappast skrivet.
Text: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström
