Diskussionens vågor har gått höga i Kyrkslätt efter att den svenska skolförvaltningen i höstas införlivades i den finska. Bland de finlandssvenska beslutsfattarna i kommunen har man konstaterat att det svenska i och med omorganiseringen hänger på en skör tråd. Bland annat har valet av ny utbildningsdirektör kritiserats, då den nyvalde direktören leder den svenska utbildningen men saknar kunskaper i svenska. Både föräldraföreningarna och Kyrkslätt lärarförening har lämnat in ett rättelseyrkande till kommunen över beslutet.
-Jag tycker att det är mycket märkligt i en tvåspråkig kommun. Om det dessutom fanns ett språkkrav när man utlyste tjänsten, men man sedan bortsåg från det, säger Stefan Sjöblom.
-Rent principiellt är risken att förfarandet sprider sig till andra kommuner. På så sätt sker en uppluckring av de språkliga kraven.
Stefan Sjöblom var för några år sedan medförfattare till rapporten Bildningsförvaltningen och skolan. I rapporten ges rekommendationer för en fungerande svensk bildningsförvaltning. Konklusionen är i korthet att målsättningen bör vara en egen självständig skolstig, med en egen förvaltning. Så var det alltså tidigare i Kyrkslätt, men nu är det svenska inte längre är eget resultatområde.
-Med ett eget resultatområde blir det tydligt för anställda och invånare var ansvaret för svenska frågor finns. Tydligheten i organisationen är viktig.
Sjöblom har med en viss oro följt utvecklingen, inte bara i Kyrkslätt. Det finns också andra fall, exempelvis i samband med vårdreformen, där det språkliga och goda förvaltningsprinciper kommer i kläm.
-När man skall effektivera och strömlinjeforma organisationer hamnar lätt den här typen av frågor, som språkkrav, i skymundan.
-Jag tror inte att det handlar om pengar i Kyrkslätt. Man vill förenhetliga organisationen. Det är ett förvaltningstänk som finns mycket starkt idag. Ju klarare, mer strömlinjeformat desto bättre upplever man att det fungerar. Ur en ledande förvaltningstjänstemans synvinkel kan det vara på det sättet men det tar inte hänsyn till de specialbehov som en minoritet har.
Vilka kan konsekvenserna bli?
-En konsekvens är att den svenska servicen försämras, inte kommer man ifrån det. Uppmärksamheten för de svenska frågorna minskar. Den svenska minoriteten får svårare att agera.
Borde vara politiskt förankrat
Lagstiftningen ger kommunerna rätt fria händer för att organisera bildningsförvaltningen. I Kyrkslätt är beslutet att omorganisera skolförvaltningen ett tjänstemannabeslut. Bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen har enligt kommunens förvaltningsstadga mandat att på eget bevåg fatta beslut av det här slaget.
-Jag tycker rent principiellt att en så pass stor omorganisering borde ligga på den politiska nivån. Jag förstår att en bildningsdirektör måste ha vissa befogenheter att göra förändringar i organisationen men så här radikala förändringar borde förankras politiskt. När stora beslut ligger på enskilda tjänstemän blir synligheten mindre, säger Sjöblom.
Enligt Ikonen har hon inte stora maktbefogenheter, utan en av få frågor hon kan påverka är uttryckligen organisationen.
-En tjänsteman som kan ändra på organisationen har stor makt, det är det ingen tvekan om. I den kommunala demokratins anda ligger att den här sortens beslut skall fattas på politisk nivå. Här har man ändrat hela den grundläggande modellen för organiseringen, vidhåller Sjöblom.
Kommunstyrelsen i Kyrkslätt hade om den så velat kunnat ta bildningsdirektörens beslut till behandling, men valde av någon orsak att inte göra det.
Finns det skäl för de finlandssvenska politikerna i Kyrkslätt att se sig i spegeln i den här frågan?
-Utan att beskylla någon för något kan man i efterhand säga att man inte har varit tillräckligt vaken. Organiseringen är viktigare än man tror och det här fallet är ett bra exempel på det.
I Kyrkslätt saknas en språkstadga. Vilken betydelse har det?
-En språkstadga gör de språkliga kraven tydligare i kommunerna, till exempel principer som man följer för språkkrav av olika typer av tjänster. Om Kyrkslätt inte har en språkstadga är det en brist.
Stefan Sjöblom tycker att man i Kyrkslätts fall kan tala om en dålig förvaltningskultur.
-Det har säkert inte varit avsikten, men nog strider det här starkt mot den anda som gäller vid god förvaltning. Det finns flera element i det hela. De språkliga rättigheterna men också att beslutsfattarna inte har fått all information i tillräckligt god tid. Det är någonting i förvaltningskulturen som brister, säger Stefan Sjöblom.
