-Jag är väldigt ledsen över allt som har skett. Jag kan se varför man är orolig, men utbildningsdirektörens jobb är helt och hållet administrativt. Hon ska speciellt ta ansvar för de finska skolorna, vi har ingen finsk utbildningschef, säger Eeva-Kaisa Ikonen, bildningsdirektör i Kyrkslätt.
-Det svenska språket är förstås viktigt men det är inte det viktigaste. Det handlar mer om ekonomi, juridik, förvaltning och förändringsledarskap. Det är viktigt att man är språkmedveten och har en positiv inställning.
Eeva-Kaisa Ikonen betonar att det inte finns något skäl till oro. Hon menar att det finns en stark svensk del i skolförvaltningen i Kyrkslätt och tvåspråkigheten är viktig för kommunen.
-Det är något vi kan vara stolta över och vill utveckla.
Kan en person som inte kan svenska leda den svenska skolan?
-Hon ska leda hela utbildningen och det finns en svensk utbildningschef som har ansvar för det svenska särdraget. Det är också mitt ansvar, säger Ikonen.
Enligt tjänsteannonsen sökte man en person som kan svenska och finska. Vad hände på vägen?
-Ingenting. Det som sades i annonsen är vad lagen kräver. Men sedan måste man se till tjänsten och vad den kräver för språkkunskaper. Det var inte klokt att ställa för höga språkkrav som ingen kan leva upp till. I anställningsprocessen kan vi sedan värdera kunskapen i båda nationella språken och se om den språkliga förmågan är tillräcklig.
Det här ger inte en så god bild av Kyrkslätt som svensk utbildningskommun. Hur ser du på det?
-Förstås är jag besviken och ledsen över den negativa publiciteten för vi gör vårt arbete så bra som möjligt. Det är hög kvalitet i det arbete som personalen gör i våra skolor.
Svenska skolförvaltningen införlivad i den finska
Bakgrunden till diskussionen om huruvida utbildningsdirektören bör kunna svenska bottnar i den omorganisering av bildningssidan som skedde i höstas. Tidigare var den svenska skolförvaltningen ett skilt resultatområde med en egen direktör. Numera är man en del av den finska förvaltningen.
-En egen svensk direktör är lite mycket för tre grundskolor och ett gymnasium. Vi hade redan en chef för den svenska småbarnspedagogiken. Vi tänkte att en utbildningschef kan ta hand om de svenska enheterna.
Resultatet av reformen blev tre resultatområden som alla ska vara tvåspråkiga.
Hur tryggar man tvåspråkigheten?
-Vi har vissa tjänster som är svenskspråkiga inom utbildningen och småbarnspedagogiken.
Eeva-Kaisa Ikonen motiverar organisationsreformen med att Sote-reformen och de nya välfärdsområdena innebar nya uppgifter för kommunen och att man måste anpassa organisationen efter det.
-Kommunstyrelsen gav oss uppgiften att se till konstandseffektiviteten och hur förvaltningsorganisationen ser ut efter reformen.
Bildningen berörs ju inte nämnvärt av vårdreformen. Elevvården flyttar till välfärdsområdena men utbildningen är ju precis som tidigare kvar i kommunerna. Varför behövs en ny organisation?
-Vi har fått en ny regional nivå i och med välfärdsområdena. Det är ett ganska stort pussel. Det administrativa arbetet och regionala elevvårdsarbetet har ökat.
Ny organisation ett tjänstemannabeslut
Enligt Kyrkslätts förvaltningsstadga har bildningsdirektören mandat att på eget bevåg fatta beslut om organisationen. Frågan är om ett beslut som får så stora konsekvenser för den svenskspråkiga utbildningen borde fattas politiskt.
-Om man läser förvaltningsstadgan har jag ganska lite makt. En av få frågor som jag kan påverka är organisationen.
Men det är ingen liten sak?
-Nej, men det är operativ fråga. Jag har operativt ansvar och då måste jag också ha möjlighet att se till att organisationen fungerar.
-Efter mitt beslut diskuterades frågan i kommunstyrelsen men man valde att inte ta det behandling.
Förstår du oron för det svenska i den nya förvaltningen?
-Ja, jag förstår. Jag är helt finskspråkig. Man var orolig också när kommunstyrelsen valde mig. Det här är ingenting nytt. Jag har många gånger funderat om det hade varit möjligt att göra på ett annat sätt, men jag har gjort mitt bästa, säger Eeva-Kaisa Ikonen.
Text och foto: Mattias Fagerholm