Förändringar i läroplanen, mobiltelefonen eller digitaliseringen kastas ibland fram som syndabockar till de dalande resultaten. Men de förklarar nog inte nedgången. I vissa skolor använder man sig i stor utsträckning av digitala lösningar, i andra väldigt anspråkslöst. Resultaten sjunker oberoende. Lätt är det också att skylla på invandringen, men inte heller det räcker som förklaring. Skolor med öppna inlärningsmiljöer har ibland utpekats som boven i dramat, men de utgör bara någon procent av skolorna i Finland så finns orsaken knappast heller där.
Vad förklarar då nedgången?
Enligt Jaakko Salo handlar det om hur väl undervisningen har lyckats svara på de utmaningar som finns i den miljö där man verkar. De redskap som skolan har i sin verktygslåda är exempelvis lärarnas kompetens, läroplanen, och läromedlen.
– Under hela 2000-talet har omgivningen blivit alltmer utmanande. Inom undervisningen har man inte haft möjlighet svara på det här. Då tenderar tyvärr problemen att fördjupas. Vi borde i samma takt som utmaningarna växt ha stärkt kvaliteten i undervisningen.
Skolan har helt enkelt inte haft de redskap som skulle ha behövt för att svara på de utökade kraven.
– Under hela den tid som läranderesultaten har sjunkit har undervisningen genomförts med oförändrad resurs. Skolan har inte haft de spelbrickor man skulle ha behövt i den alltmer utmanande miljön man jobbar i, säger Jaakko Salo.
Text och foto: Mattias Fagerholm
