År 2006 stoltserade Finland i Pisa-toppen men efter det har det gått brant utför, inte bara i Pisa utan även i motsvarande mätningar. Och oroväckande nog ser den kurvan ut att peka allt brantare nedåt. Tidigare var det de svaga eleverna som drog ner resultatet, men i den senaste Pisamätningen sjunker resultatet hela vägen. I fråga om läskunskap var de högpresterande elevernas andel 18,5 procent år 2000 jämfört med 8,8 procent år 2022. Och de andelen svaga elever har tredubblats, från 7 procent år 2000 till 21,4 procent år 2022. Det är alltså ingen lätt uppgift som arbetsgruppen stått inför.
Arbetsgruppens förslag kan sammanfattas i fyra huvudsakliga poänger.
Finansieringen
Arbetsgruppen konstaterar att finansieringen för den grundläggande utbildningen i Finland ligger på ett OECD-genomsnitt men vi har halkat efter de övriga nordiska länderna. Lejonparten av OECD-länderna har märkbart ökat finansieringen oberoende av om elevantalet har ökat eller minskat. I exempelvis Estland, som galant har passerat Finland i Pisa, ligger finansieringen i förhållande till elevantalet på en betydlig högre nivå. I Finland går däremot finansieringen hand i hand med elevunderlaget.
Arbetsgruppen slår i sin rapport fast att det inte är realistiskt att tro att läranderesultaten ska vända uppåt om utbildningsfinansieringen inte stöder den målsättningen. Finansieringen av den grundläggande utbildningen borde säkerställas genom att höja kommunernas statsandelar.
Läroplanen
Arbetsgruppen välkomnar det arbete som regeringen har inlett med en kunskapsgaranti. Den ska säkerställa att eleverna har de kunskaper som behövs för att gå vidare till nästa årskurs och stadium. Det innebär att läroplansgrunderna kommer att förnyas och i det arbetet vill man se att målsättningarna förtydligas och förenklas. Elevernas basfärdigheter, läs- och skrivkunskaperna, ska förbättras.
Utvärderingen
Bedömningen ska utvecklas och man vill säkerställa att alla elever får en enhetlig och rättvis bedömning. Kraven på eleverna ska inte sänkas, snarare ska man förtydliga vad de bör kunna. Arbetsgruppen betonar att utvärderingen av skolorna inte ska få leda till rankinglistor av olika slag.
Välbefinnandet
En elev som inte mår bra lär sig inte heller. Arbetsgruppen vill skapa ett långsiktigt projekt där man jobbar men skolgemenskapen och skolornas verksamhetskultur.
Arbetsgruppen påminner om att alla politiska åtgärder som försämrar barnfamiljernas situation har en direkt inverkan på barnens förutsättning att lära sig och därmed också på läranderesultaten.
Vidare förespråkas att rektorernas roll stärks, att unga lärare stöds genom mentorskap och att lärarutbildningen kontinuerligt utvecklas.
Läs också
Lätta svar på svåra frågor
Adlercreutz: ”Utmanande”
Det var alltså en gedigen lunta som arbetsgruppens ordförande Eeva-Riitta Pirhonen överräckte till undervisningsminister Anders Adlercreutz. Nedgången i inlärningsresultaten är en av våra största utbildningspolitiska utmaningar, konstaterade ministern.
Han framhöll de åtgärder som vidtagits under regeringsperioden: Ökad finansiering för den grundläggande utbildningen, utökat timantal i lågklasserna, reformen av stödet för lärandet, mobilförbudet samt den nu aktuella kunskapsgarantin.
Utbildningsfältet har välkomnat regeringens satsningar men det är svårt att se att de skulle vända den nedåtgående trenden. I samma andetag har nämligen regeringen gått åt kommunernas finansiering. Senast under rambudgetförhandlingarna skars kommunernas statsandelar ner med 60 miljoner euro.
Text och foto: Mattias Fagerholm
