”Du måste ha drömmar, You have to have dreams”, var en mening som upprepades när jag bekantade mig med kvinnors och barns verklighet i Ghana år 2000. Under resan betonade lärare och volontärer hur viktigt det är att unga har drömmar om en bättre framtid. För mig skapades där långt borta hemifrån i hettan och den röda sanden en djupare insikt om hur viktiga dina tankar om framtiden är för dina livsval, för ditt driv och din strävan.
Det här är relevant i dagens Finland när vi ser att ungas framtidstro sjunkit dramatiskt under de senaste åren. Det är alls inte överraskande i en värld av krig och osäkerhet, polariserade åsikter, ökad fattigdom och arbetslöshet och klimatförändringar. Framtidstron påverkar hur du väljer utbildning och arbete och den kan avgöra om du är redo att bilda familj. När jag under den sk laman på 1990-talet studerade varför alla elever inte sökt till fortsatt utbildning efter grundskolan möttes jag av kommentarer som ”jag ska bli arbetslös som mina föräldrar”. Drömmarna om framtiden fanns inte hos alla. Det är allvarligt för individerna som känner så, men det har också konsekvenser för hela samhället. Ett samhälle där en del står utanför är inte ett tryggt och bra, och det är inte ett livskraftigt samhälle.
Ungdomsbarometern visar att unga i dag framför allt är oroliga över klimatförändringarna och över sina studie- och arbetsmöjligheter. De känner också stor press från samhället och från omgivningen och sociala medier.
Undervisnings- och kulturministeriet publicerade i mars en forskarrapport om hur vi kan förbättra ungas framtidstro. Under lanseringstillställningen, som var fullsatt och vars stream följdes av fler än tusen, framgick det att unga är rätt besvikna på oss äldre. Vi gör inte tillräckligt för klimatet, vi tar inte med de unga i beslutsfattandet och vi begår misstaget att tro att de unga lever i en liknande verklighet som när vi själva var unga. Vi förstår inte den press de känner att prestera, eller pressen om hur man ska se ut och vara och vi förstår inte hur ekonomiskt svårt många har.
Forskarna kom i rapporten med 36 åtgärder som gäller oss alla. Vi kan t.ex. alla tänka på hur vi lyssnar på unga och vi kan tänka på hur vi talar om andra och om framtiden.
Utbildningsbarometern lyfte också fram en positiv sak. De unga har utbildningstro. Så mycket som 80 procent vill få en högskoleexamen. Det är något att bygga på, så länge unga tror på utbildning finns det stort hopp. I dag är det ändå bara ca 40 procent av unga vuxna som i praktiken avlägger en högskoleexamen. Det är helt klart att vi behöver förändringar i vårt utbildningssystem och i vårt samhälle och vi måste framför allt tänka på hur vi bemöter våra unga i vardagen. Det är något vi alla kan göra i varje möte med varje ung varje dag.
