Valet av utbildningsdirektör var lagstridigt hävdar Kyrkslätts lärarförening – för frågan till domstol

IMG_7334
Lotta Bäck, ordförande för Kyrkslätts lärarförening, har tillsammans med föräldraföreningarna fört bildningshärvan till förvaltningsdomstolen.

Var valet av Astrid Kauber till utbildningsdirektör i Kyrkslätt lagstridigt? Ja, hävdar föräldraföreningarna i Kyrkslätt som tillsammans med Kyrkslätts lärarförening har lämnat in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol. Valet strider mot språkkunskapslagen, slår man fast i sitt besvär.

Bildnings- och fritidsnämnden i Kyrkslätt valde i april Astrid Kauber till utbildningsdirektör. Kommunstyrelsen tog över ärendet och fastställde med knapp marginal valet till Kaubers favör. Valet skapade en hetsig debatt bland de svenskspråkiga i kommunen. Genom den organisationsreform som bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen tidigare hade drivit igenom införlivades den svenska skolförvaltningen med den finska och den nyvalda utbildningsdirektören skulle också ansvara för det svenska skolväsendet. De lokala SFP:arna reagerade på att Astrid Kauber saknade kunskaper i svenska.

-Nu handlar det inte om en dålig tjänstemannasvenska. Utan svenskan är noll, obefintlig, sade Tony Björk i en intervju för tidningen Läraren i maj.

Senare backade Kyrkslätt i den inflammerade frågan. Den svenska skolförvaltningen flyttade bort från den finska och bildade en egen enhet. Beskedet var att en svensk undervisningschef, direkt underställd bildningsdirektören, ska rekryteras.

Men Kyrkslätts lärarförening och föräldraföreningarna lät sig inte nöjas med att Astrid Kauber inte längre ska ansvara för den svenska utbildningen. Nu har man besvärat sig till Helsingfors förvaltningsdomstol.

-Att man ryckte ut den svenska enheten betyder inte att man gjorde rätt från första början, säger Lotta Bäck, ordförande för Kyrkslätts lärarförening.

Föreningarna menar att valet av utbildningsdirektören är lagstridigt närmast av språkliga skäl.  

Enligt språkkunskapslagens ska en myndighet när den anställer tjänstemän eller annan personal säkerställa sig om att den som anställs har sådana språkkunskaper som arbetsuppgifterna kräver.

Kommuner har en viss bestämmanderätt att fastställa behörighetskraven och förutsättningarna för en tjänst inom ramen för den kommunala självbestämmanderätten. Det betyder ändå inte att kommunen kan förbise lagstiftningen, förminska dess betydelse eller i beredningen ta med formuleringar som inte stämmer överens med gällande lag. Något som kommunen gör i detta fall, påpekas i besväret.

Eftersom behörighetskraven för utbildningsdirektören inte finns fastställda i Kyrkslätts förvaltningsstadga och det heller inte finns någon språkstadga i kommunen har förutsättningarna för språkkunskaper i nationalspråken fastställts i enlighet med språklagstiftningen, slår man fast i besväret.

Man påminner om att enligt tjänsteannonsen var ett av behörighetskraven kunskaper i svenska och finska och ifrågasätter Kyrkslätt kommuns motivering att frångå språkbehörighetsvillkoren med hänvisning till att större vikt lagts vid andra meriter genom en helhetsbedömning. En av besvärsgrunderna är att behörighetsvillkoren ändrats mitt i ansökningsprocessen så att ett behörighetsvillkor, dvs kravet på kunskaper i svenska tagits bort.

Det är inte bara valet av utbildningsdirektör som ifrågasatts i Kyrkslätt. Nyligen lämnade Mikael Flemmich in ett rättelseyrkande beträffande valet av Eeva-Kaisa Ikonen till bildningsdirektör. Också Flemmich hänvisar till att Ikonen valts till en tjänst vars språkkrav hon inte uppfyller.

Text och foto: Mattias Fagerholm