”100 procentig behörighet är målet”

Fritjof Sahlström
Dekanus Fritjof Sahlström: Om medel beviljas kör ÅA igång med en kompletterande tilläggsutbildning hösten 2021.

De behörighetssiffror för elev- och studiehandledarna som FSL presenterar är man inte tillfreds med vid Åbo Akademis lärarutbildning. En behörighetsprocent som är 100 bör vara målsättningen, säger dekanus Fritjof Sahlström.

– 72 procent är inte en bra siffra, det skall vi vara jättetydliga med. Allt som inte är 100 procent är inte bra.

Det är Åbo Akademi som ansvarar för den svenska elev- och studiehandledarutbildning. I dagsläget kan man endast få behörighet genom att läsa ämnet som ett långt biämne (60 studiepoäng) vid Fakulteteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV).

– Det finns en kursbricka, en samling av kurser, som vi har identifierat som sådana som ger studiehandledarbehörighet. De här kurserna, plus praktik, måsta man ha avlagt. Men det är inte en skild helhet som man söker till, förtydligar Sahlström.

Kan också studerande utanför FPV, till exempel ämneslärarstuderande, ta del av den här kursbrickan?

– De har också den möjligheten om de får in det i sin examen. Det finns inga principiella hinder. Men om det är praktiskt möjligt med tanke på hur utbildningarna utanför fakulteten ser ut är en annan sak. Vi ger gärna den möjligheten men de andra fakulteterna måste säkerställa att det ryms inom 300 studiepoäng.

Men det här gäller de som är inne inskriva vid ÅA. Hur skall yrkesverksamma lärare få behörigheten?

– Vi jobbar med den här frågan, men vi behöver extra pengar. Vi har ansökt om medel, och vi har goda förhoppningar om att vi på vårvintern skall kunna ge besked om att vi på hösten 2021 kan erbjuda behörighetsgivande studier också för de som är yrkesverksamma. Jag vill inte lova det innan det är klart, men jag är en realistisk optimist.

Så frågan ligger på Undervisnings- och kulturministeriets bord?

– Nej, den ligger på en annan finansiärs bord.

Jag är en realistisk optimist.

Om medel beviljas står alltså ÅA i beråd att starta en tillfällig utbildning på hösten. Det skedde senast år 2012.

– Anledningen till att den senaste var 2012 är inte att vi är lata, att vi har glömt bort vårt uppdrag eller att vi är ointresserade av frågan. Men ur ett hållbarhetsperspektiv och ur ett långsiktigt kvalitetsperspektiv är det viktigt att vi gör sådant som vi får betalt för och att det är en kontinuerlig del av vår forskningsvardag. De är resurskrävande att ordna tillfälliga lösningar. Eftersom vi får våra pengar via examina, så innebär det att om vi gör studiehandledare av färdiga magistrar så måste vi finansiera det med intäkter från andra utbildningar.

Handledningens uppdrag i en bredare kontext

Fritjof Sahlström betonar att frågan om behöriga elev- och studiehandledare har hög prioritet inom fakulteten. Samtidigt menar han att frågan på sikt kan komma att få en betydligt större omfattning. Handledningen har en framträdande roll exempelvis inom den utvidgade läroplikten, men betonas allt tydligare även i andra sammanhang i skolvärlden. Hur kommer exempelvis lärarprofessionen att förändras i och med en starkare betoning på handledningen? Man kan urskilja två spår i handledningsdebatten: Dels den lite mer kortsiktiga diskussionen om utbildningens tillgänglighet, dels en lite mer långtgående diskussion om handledningens betydelse i ett bredare perspektiv.

– Vi kommer att tänka ännu större än det som bara har att göra med de här 60 studiepoängen. På sikt vill vi kanske utveckla inriktningar inom magistersprogram där det finns ett tydligt handledande fokus. Där är vi inte ännu, men vi för de diskussionerna.

Läs också:

En av fyra studiehandledare saknar behörighet

Text och foto: Mattias Fagerholm