Den utvidgade läroplikten för med sig ett utökat handledaransvar både inom den grundläggande utbildningen och på gymnasienivå. I Svenskfinland har en oro över bristen på behöriga elev- och studiehandledare uttalats. Finlands svenska lärarförbund FSL har för att få en bild av den faktiska situationen kartlagt läget i de tvåspråkiga kommunerna.
Av kartläggningen framgår att 72 procent av elev- och studiehandledarna i Svenskfinland är behöriga. I högstadierna ligger behörighetsgraden på 72 procent och i gymnasierna på 73 procent.
Stora rekryteringsproblem
En stor del av respondenterna vittnar om rekryteringsproblem. 35 procent uppger att de har haft svårt att hitta formellt behöriga elev-och studiehandledare.
– En väldigt stor del av de som har rekryterat de senaste åren har haft svårigheter, säger ombudsman Jens Mattfolk, som har hållit i kartläggningen från FSL:s sida. Lediganslagna tjänster lockar få sökande eller inga behöriga sökande alls.
Intresse för behörighetsgivande studier
Kartläggningen ger vid handen att det på fältet finns ett intresse för behörighetsgivande studier för de som jobbar som elev- och studiehandledare, men också inom andra lärarkategorier. Den möjligheten ges inte på svenska för tillfället.
”Om studierna skulle kunna skötas vid sidan av arbetet, så tror jag att intresset finns för att studera”, konstateras i de öppna svarsalternativen. ”Har konstant letat efter behörighetsgivande studier men det finns inte”, uppger en annan respondent. ”Det finns ett enormt behov av studiehandledarutbildning på svenska, situationen är katastrofal i gymnasierna”, beskriver en rektor situationen.
– Undersökningen visar på ett uppenbart behov av en studiehandledarutbildning. I Svenskfinland kan man i nuläget enbart bli behörig genom biämnesstudier. Så kan vi inte ha det! Vägledning och studiehandledning är en profession och skall inte reduceras till ett biämne, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.
I Svenskfinland kan man i nuläget enbart bli behörig genom biämnesstudier. Så kan vi inte ha det!
Utmaningar med utvidgad läroplikt
I vilken mån de nuvarande elev- och studiehandledarresurserna kommer att vara tillräckliga när den utvidgade läroplikten träder ikraft kan vara aningen utmanande att svara på idag. Och 35 procent av respondenterna uppger att de inte kan säga. Men 27 procent slår fast att resurserna inte kommer att räcka till.
– Vid läropliktsreformen bör de språkliga rättigheterna beaktas. I det här fallet innebär det att flexibla studiemöjligheter måste garanteras så att Svenskfinland kan svara på de krav som reformen ställer, säger Inger Damlin.
Behov av dimensionering
Det finns en rekommendation om maximalt 200 studerande per handledare. Kartläggningen visar att man inte lever upp till den målsättningen i Svenskfinland. Snittet ligger på 236 elever per handledare. Det högsta antalet studerande för en handledare uppgår till 430.
”Med utvidgad handledning i gymnasiet, utvidgad läroplikt och plikt att handleda f.d. studerande utan studieplats är långt över 300 studerande för mycket! Med andra ord kommer det många nya uppgifter utan att resursen ändras och det är ohållbart i längden”, lyder en röst från fältet.
Heltäckande kartläggning
FSL:s kartläggning är snudd på heltäckande. Endast en handfull skolor står utanför undersökningen. 65 skolor (högstadier och gymnasier) medverkade i kartläggningen och berör totalt 76 elev- och studiehandledare. Åland står utanför undersökningen då man ännu inte fattat beslut om utvidgad läroplikt. Bland respondenterna finns huvudförtroendemän, rektorer och elev-och studiehandledare.
Kartläggningen i korthet
- 72 procent av elev- och studiehandledarna är behöriga.
- I snitt 236 elever per handledare.
- 35 procent uppger rekryteringsproblem.
- Det finns en efterfrågan på behörighetsgivande kompletteringsstudier.
- 27 procent uppger att handledarresurserna är för knappa med tanke på den utvidgade läroplikten.
Läs också:
ÅA: ”100 procentig behörighet är målet”
Text: Mattias Fagerholm
