Alla skall få en andra stadiets utbildning

utvidgad läroplikt
Den utvidgade läroplikten skall garantera att ingen blir liggande i sängen efter årskurs nio.

En av regeringens stora utbildningspolitiska reformer är på slutrakan. I och med den utvidgade läroplikten skall alla elever få en examen från andra stadiet. Därmed blir även andra stadiets utbildning kostnadsfri. Med endast grundskola i bagaget klarar man sig inte i arbetslivet, slår regeringen fast. Vilken den sysselsättande effekten av reformen blir får framtiden utvisa.

Sysselsättningen är a och o med tanke på den offentliga ekonomin. Därför skall den utvidgade läroplikten även ses som sysselsättningspolitik, inte enbart en utbildningspolitisk åtgärd. Huvudargumentet bakom reformen är att komma åt de ungdomar som inte får en andra stadiets utbildning.

– I och med reformen garanterar vi att alla ungdomar får en examen från andra stadiet. Det behövs i praktiken för att de skall få jobb, säger Anita Lehikoinen, kanslichef på Undervisnings- och kulturministeriet.

Onekligen är utsikterna aningen dystra om man endast har grundskolan som grund när man beger sig ut i arbetslivet. Sysselsättningsgraden för de som bara har grundskoleutbildning ligger på ca 43 procent. Detta att jämföra med över 70 procent bland de som har en utbildning från andra stadiet. I dagsläget blir ca 16 procent utan en utbildning från andra stadiet.

– Sysselsättningsgraden sjunker i takt med att kraven i arbetslivet ökar, konstaterar Lehikoinen.

Hon hänvisar till en OECD-jämförelse som ger vid handen att man i vissa länder klarar sig alldeles väl med endast grundskoleutbildning. Så är fallet inte i Finland. Antalet arbetstillfällen för lågutbildade minskar stadigt.

– Vi behöver mer utbildad arbetskraft, säger Lehikoinen.

Sysselsättningsgraden bland de som endast har grundskoleutbildning är låg, säger Anita Lehikoinen, kanslichef vid Undervisnings- och kulturministeriet. Foto: Mattias Fagerholm

Hon betonar att hela utbildningskedjan bör fås i skick. Målsättningen är att höja utbildningsnivån i Finlands och att 50 procent av arbetskraften skall ha en högskoleutbildning. Det är en målsättning som är svår att uppfylla om rekryteringsbasen är tunn. Också i den bemärkelsen har den utvidgade läroplikten en betydelse.

Vad innebär utvidgad läroplikt?

Regeringen överlämnar lagförslaget om utvidgad läroplikt till riksdagen den 15.10. Enligt förslaget skall lagen träda ikraft den 1.8.2021. Reformen kommer alltså att beröra de som nu går på årskurs nio. Läroplikten tar slut när den studerande fyller 18 år eller har fått en exakiitti, mulle riitti, jag slutarmen från andra stadiet.

Den utvidgade läroplikten innebär att de studerande har en skyldighet att söka till en andra stadiets utbildning, närmast gymnasium eller yrkesutbildning, efter avslutad grundskola.

Kiitti, mulle riitti, jag slutar. Det funkar inte längre.

– Det är inte längre möjligt för en 17-åring att säga ”kiitti, mulle riitti, jag slutar”, säger FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström. Han har representerat FSL i den arbetsgrupp som har grunnat på hur läroplikten skall genomföras.

Läroanstalternas ansvar – utökad handledning

De studerande kommer alltså att ha en skyldighet att söka sig till fortsatt utbildning efter grundskolan. Och för läroinrättningarnas del innebär reformen ett utökat ansvar för handledning.

Inom den grundläggande utbildningen innebär det utökande handledaransvaret att man har en skyldighet att följa upp de elever som avslutar sina studier. Får de en studieplats? Inleder de sina studier? Om det inte sker så skall hemkommunen, som bär det yttersta ansvaret, få kännedom om det. I nuläget rör det sig årligen om ca 700 elever som inte tar sig vidare till andra stadiet. De skall fångas upp i och med reformen.

– Också inom den grundläggande utbildningen får man ett krav på intensifierad handledning. Det är i praktiken elevhandledarresurser, säger Jan-Mikael Wikström.

Det utökade handledaransvaret i grundskolan föranleder en förändring i lagen om grundläggande utbildning. Den förslås träda i kraft redan 1.1.2021 så att årets nior inte skall falla mellan stolarna. För ändamålet har regeringen budgeterat 3,2 miljoner euro.

På andra stadiet handlar uppdraget om att hålla kvar de studerande i systemet. Årligen avbryter nämligen ca 4000 studerande sina studier.

– Det stadgas om en skyldighet att följa med att de läropliktiga avlägger sina studier enligt sin studieplan. Det är en konkret grej, säger Wikström. Läroanstalten skall ge stöd och handledning. Om en elev vill avbryta sina studier skall läroanstalten tex utreda möjligheterna att byta studieinriktning.

En dimensionering av antalet elever per studiehandledare är nödvändig, anser förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström.

Grovt förenklat kan man säga att elev- och studiehandledarnas roll blir att se till att eleverna kommer in på en andra stadiets utbildning efter grundskolan, och när de väl kommit in att de också hålls kvar.

Finlandssvenska särdrag

Ett orosmoment med tanke på det finlandssvenska utbildningsfältet är bristen på elev- och studiehandledare. Det säger sig självt att ett utökat handledarbehov skapar ett personaltryck. Det finns en rekommendation om max 250 elever per handledare, men det är dock inte inskrivet i lagstiftningen.

– Mängden elever som en elev- och studiehandledare har måste begränsas. En dimensionering är nödvändig. Det är en sak som lärarorganisationerna har fört fram, konstaterar Wikström.

Avgiftsfrihet

I och med att läroplikten utvidgas blir även andra stadiet avgiftsfritt. Det innebär att de studerande inte själva behöver lägga ut för tex läromedel, undervisningsmaterial och dator. För gymnasieutbildningens del har det budgeterats ca 60 miljoner för ändamålet. Exempelvis 1218 euro i läromedel / elev samt en dator som i praktiken kostar ca 400 euro.

– Ca 10-15 procent av gymnasierna skaffar redan nu en dator till eleverna. Det finns med i finansieringsgrunden, säger Pasi Rentola, ekonomichef vid Undervisnings- och kulturministeriet, med anledning av att anslagen har kritiserats för att vara för snålt tilltagna.

– Regeringen lovar att de nya förpliktelserna skall finansieras fullt ut. Om det visar sig att det inte räcker till måste man skjuta till mer pengar, säger Jan-Mikael Wikström.

-Kommunerna ersätts till 100 procent, försäkrar Anita Lehikoinen vid UKM.

Kommunerna ersätts till 100 procent.

Avgiftsfriheten gäller ända till det kalenderår som den studerande fyller 20 år. Därmed har den studerande ca 4,5 år på sig att avlägga sin examen på andra stadiet. För lös tidtabell, kan någon tycka.

– Det går inte som smort för alla, säger Anita Lehikoinen.

Även skolresor som är över 7 km är avgiftsfria. Lärarfacken har i detta sammanhang flaggat för att man inte skall sänka den gränsen.

– Skall pengarna gå till undervisning och läromedel eller skolskjutsar? frågar Jan-Mikael Wikström.

Hösten 2021 tar den första årskullen steget in i reformen och år 2024 är den helt och hållet i kraft. Då räknar man att den bestående utgiftsposten ligger på 129 miljoner euro på årsbasis.

Med det rådande coronaläget och den ansträngda offentliga ekonomin har det även kastats fram att reformen kunde skuffas fram med ett år. Det örat vill Anita Lehikoinen inte alls höra på.

– Reformen har skjutits fram tillräckligt många gånger redan. Och pengarna finns ju redan i budgetramarna, säger hon.

Valuta för pengarna?

Om den utvidgade läroplikten lever upp till förhoppningarna får framtiden utvisa. Kritikerna undrar om medicinen är den rätta.

– Det kan man fråga sig. Samtidigt som man gör det här kommer man att se över trestegsstödet inom den grundläggande utbildningen. Grunden måste vara i skick. Det är en förutsättning för att det överhuvudtaget skall fungera. Om inte grunderna är i skick spelar det ingen roll om andra stadiet är gratis eller inte, säger Jan-Mikael Wikström.

Hade det då varit bättre att satsa krutet på grundskolan?

– Det är en ideologisk fråga. Man vill ge en gratis andra stadiets utbildning.

På lång sikt räknar man ändå med att reformen skall stärka ekonomin och betala sig tillbaka. Men hur snabbt och i vilken omfattning är det svårt att sia om.

– Vi räknar med att nyttan efter 15 år är ca 60 miljoner euro, säger Merja Leinonen vid Finansministeriet.

– Det finns också beräkningar som visar att på lång sikt ökar sysselsättningen med 1,5 procent. Och då en procentenhet högre sysselsättningsgrad innebär en miljard i statens kassa så talar vi om verkligt stora pengar, säger Nina Lahtinen, utbildningspolitisk chef vid OAJ.

Fakta – utvidgad läroplikt

  • Föreslås träda i kraft 1.8.2021.
  • Alla skall få en andra stadiets utbildning.
  • Läropliktsåldern höjs till 18 år.
  • Andra stadiet blir avgiftsfritt.
  • Målet är att höja sysselsättnings- och utbildningsnivån.
  • Sysselsättningen bland de som endast har grundskoleutbildning är 43%.
  • 16 % blir utan andra stadiets utbildning.

Kostnader – utvidgad läroplikt

202122 miljoner
202265 miljoner
2023107 miljoner
2024129 miljoner

Läs också:

Camilla Lillås, Korsholms högstadium: ”Tummen upp för reformen men utökande handledarresurser krävs”

Ledartext: Skjuta mygg med kanon

Text och foto: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström