Tummen upp för reformen men utökade handledarresurser krävs

Camilla Lillås är sedan terminsstarten biträdande rektor vid Korsholms högstadium, men före det har hon jobbat 15 år i huset som elevhandledare. Hon tycker att tanken bakom den utvidgade läroplikten är god, för under åren som elevhandledare har hon kunnat skönja en allt större skoltrötthet.

– Jag tycker synd om de som är jätte skoltrötta. Många vill ta ett mellanår efter nian. Vi har elever som inte alls vill komma till skolan utan skulle helst stanna hemma. Och det är ju de som man vill komma åt med reformen. Men de är svårhandledda och svåra att få till vidareutbildning. Det är en knepig grupp, säger Lillås.

– Systemet är inte vattentätt nu. Man kan nog falla emellan, så tanken med reformen är god.

”Ohållbart”

Korsholms högstadium har nästan 600 elever och två heltidsanställda elevhandledare. Det är med andra ord 300 elever per handledare. Redan nu, före reformen, har man händerna fulla.

– Enligt läroplanen ska man kunna läsa allt mer i egen takt och då behövs handledning. Också de begåvande eleverna behöver handledning, påminner Lillås.

Med det utökande handledaransvaret inom den grundläggande utbildningen som den utökade läroplikten för med sig kan man snabbt räkna ut att elevhandledarna inte kommer att räcka till.

– Det är inte hållbart med bara två i vår skola. Redan nu har de för mycket jobb. Det måste finnas resurser för det här.

I Korsholms högstadium finns elever som helst skulle ta ett mellanår efter nian, De eleverna skall fångas upp i och med reformen. Foto: Mattias Fagerholm

Differentierad elevhandledning?

Camilla Lillås efterlyser en matris av något slag för elevhandledningen. Alla elever är inte på samma nivå och i samma behov av handledning, och det beaktas inte någonstans. De elever som till exempel behöver egna planer för att komma ut ur grundskolan eller för att kunna påbörja en andra stadiets utbildning innebär väldigt mycket jobb för elevhandledarna. Det samma gäller invandrarelever som har svårt med språket.

– Vi borde kanske försöka skapa en matris för elevhandledningen för att se hur mycket handledning olika kategorier av elever behöver. Nu är tiden inne att fundera på det. Då är det också lättare med resurseringen.

Tanken med reformen är att fånga upp de som inte får en utbildning på andra stadiet. Är medicinen den rätta?

-Jo och nej. Alla elever måste känna att de lyckas och få en utbildning. Men alla kan inte läggas in i samma rör. Det måste också finnas ett utbud av olika alternativ efter grundskolan. Men det finns det inte. Nu är det krasst sett antigen gymnasieutbildning eller yrkesutbildning som gäller. Det borde finnas större variation, som till exempel tionde klass eller läroavtalsutbildning.

I höst skall riksdagen ta ställning till den utvidgade läroplikten. Vilken är din hälsning till granitborgen?

– Reformen i sig är inte tokig, men det måste finnas resurser och alternativ för de studerande. Kan man garantera det är det en bra sak.