Tidigare under hösten stod det klart att Vasa stad kommer att ta till permitteringar för att balansera ekonomin. Nu börjar det utkristalliseras hur permitteringarna slår ut i de olika yrkesgrupperna. För stadens rektorer blev utfallet något av en kalldusch. De permitteras i 14 dagar. Rektorernas utökade arbetsmängd som coronan förorsakade i våras i och med skiftet till distansundervisning, samt höstens åtgärder för att lappa kunskapsluckorna vägde lätt i sammanhanget.
– Hur skall det gå med permitteringar i kombination med coronan? Nog känns det som att man lämnar skolan, personalen och eleverna vind för våg, säger Inger Nabb.
– Visserligen har jag en biträdande rektor, men med 24 timmars undervisningsskyldighet. Så hon kan under inga omständigheter ta över.
– Man underskattar rektorernas arbete. Skulle jag få bestämma så skulle de inte permitteras överhuvudtaget. Det är under inga omständigheter en bra lösning, det är en tvångslösning, säger huvudförtroendeman Lauri Leminen.
Permitterad på jullovet?
Det är ännu oklart hur permitteringarna av rektorerna skall förverkligas. Men tanken är att försöka verkställa permitteringarna så att eleverna drabbas så lite som möjligt, dvs så att undervisningen i mån av möjlighet inte skall bli lidande.
– Om man tänker sig att jag skall vara permitterad de dagar då jag inte undervisar så talar vi om en dag i veckan. Jag har undervisning fyra dagar i veckan, säger Nabb. Det här tror jag inte att man har tänkt på. Åtminstone inom årkurserna 1-6 är ingen rektor helt utan undervisning. Hur förverkligar man det?
Det sannolika är att en del av permitteringarna kommer att ske under den tid då det är lov i skolan. Under hösten blir det troligen aktuellt med fem dagars permittering under jullovet. Lite plåster på såren är nämligen att självrisken för att få arbetslöshetsdagpenning är avskaffad i år. Detta på grund av coronapandemin. Därmed skulle rektorerna få lite ekonomisk kompensation under permitteringen, förutsatt att de hör till ett fackförbund eller en a-kassa.
Rektorerna har i motsats till lärarna normal semester och därmed öppnas dörren för permittering under läsårets lovtider.
– Om rektorerna ska permitteras då det är lov i skolan innebär det i förlängningen en massa outtagna semesterdagar. Så man skuffar bara problemet framför sig, säger Inger Nabb.
– Rektorerna har redan nu svårt att få ut sin semester eftersom de har så mycket jobb, konstaterar Lauri Leminen.
– Rektorer som har jobbat länge har 38 dagar semester. Så nog blir det ett pusslande och svårt att använda alla semesterdagar. Men de går att spara till nästa år, säger Marianne West, svensk skoldirektör i Vasa.
Lärarna permitteras i tre dagar
Lärarna inom den grundläggande utbildningen kommer lindrigare undan. De kommer att permitteras under tre fortbildningsdagar. Sannolikt så att en dag under pågående hösttermin och de två återstående hösten 2021.
– Inte jublar jag över resultatet men kravet var 14 dagar under detta år. Och slutresultatet blev tre FBA-dagar fördelat på två år, så nog är det ju betydligt mindre.
– Eleverna är lärarnas bästa intressebevakare. Grundbulten i argumentationen om varför lärare inte skall permitteras är att coronavåren och perioden av distansundervisning förorsakade kunskapsluckor. Bryter man inte den spiralen kan det bli hur dyrt som helst, säger Lauri Leminen.
– 14 dagar för lärarna hade varit en riktig katastrof. På ett sätt har man i beslutet konstaterat att lärarna är viktiga, men genom att permittera rektorerna i 14 dagar visar man att de inte är en så viktig yrkesgrupp i staden, säger Inger Nabb.
– Stadsdirektören är kanske inte nöjd, men som bildningsdirektör är jag nöjd att det inte blev 14 dagar för alla. Det skulle ha varit ett hårt slag mot bildningssektorn. Att ordna verksamheten hade i stort sett varit omöjligt. Ser man på utgångsläget var det ändå ett tillfredsställande slutresultat, säger Christina Knookala.
Hur kommer det sig att det blev tre dagar för lärarna men 14 för rektorerna?
– Cheferna permitteras över hela linjen i 14 dagar. Vi tyckte att förmännen kan föregå med gott exempel och vi vill undvika att den dagliga verksamheten lider. Tittar man på bildningssidans personal så är de flesta lärare. Vad finns kvar? Tar man bara administrativ personal så får man inte ihop de miljoner som behövs, inte ens hundratusenlappar, säger Knookala.
Hur ser ni på rättviseaspekten?
– 14 dagar känns mycket för rektorerna som har ansvar för skolan. Det har funnits ett missnöje och det kan man förstå. Men det är så här som stadsstyrelsen har bestämt, säger Marianne West.
Rektorerna har fått jobba häcken av sig under våren. Och nu är en permittering tacken. Hur förhåller ni er till det?
– Det har jag nog fått vibbar om. Det är klart att det är besvärligt. Jag försöker själv tacka och säga att det är ett jätte uppskattat arbete. Men så här blev det nu, säger West.
Var det någonsin aktuellt att med tanke på coronan helt lämna utbildningssektorn utanför permitteringarna?
– Nej, vi är nog en för stor sektor. Största delen av kommunens personal trillar bort då, säger Knookala.
Kumulativa underskottet spökar
Det är Vasas ekonomiska läge som ligger till grund för permitteringarna. Närmare bestämt är det de kumulativa underskottet på 27 miljoner euro som spökar. Enligt kommunallagen bör underskottet betalas bort under detta år och trots att man på olika sätt lyckats minska på det och trots att staden i år kommer kunna visa på ett positivt resultat så räcker det inte för att täcka underskottet.
Utgångspunkten i samarbetsförhandlingarna var permittering i 14 dagar och målsättningen att spara 4,8 miljoner. Ganska snabbt visade det sig att det är en omöjlig ekvation att få ihop under pågående år och därför sträcker sig nu permitteringarna till år 2021. Vasa stad har ansökt om tilläggstid för att betala det kumulativa underskottet.
Med permitteringsbeslutet förväntas staden spara 2,7 miljoner euro. Men då den ursprungliga målsättningen inte uppnås ligger utöver detta ett sparkrav på 2,1 miljoner. Det skall bland annat ske genom pensioneringar och genom att inte fylla lediga vakanser.
– Jag hoppas att vi inte skall behöva verkställa det, säger Knookala. Men vi kommer nog att se över varenda vakans.
Coronastödets öde
Vasa stad har beviljats så kallat coronastöd från Undervisnings- och kulturministeriet. På ministeriet har man betonat att kommuner som permitterar sin undervisningspersonal kan tvingas betala tillbaka stödet. I Vasa tror man ändå att man kommer undan med blotta förskräckelsen då permitteringarna inte direkt riktar mot verksamhet som man får finansiering för.
Det finns inte risk för att ni måste betala tillbaka stödet?
– Nej, det tror jag inte. Det har varit ett välkommet understöd och vi har tagit det i bruk genast, säger Knookala.
– I slutändan är det UKM som besluter det och de granskar nog kommunerna med förstoringsglas, säger Leminen
Ett sätt att slå vakt om coronastödet är också beslutet att inte permittera skolpsykologer, kuratorer och personliga skolgångsbiträden.
– Det var så tufft på våren och vi vill värna om den målgrupp som blev utsatt. Det är framför allt kuratorerna och psykologerna som jobbar med de eleverna. Ministeriets bidrag riktar sig också långt till den här gruppen, säger Knookala.
Ingen skolutveckling
Med permitterade rektorer och lärare utan fortbildningsdagarna, kan man kanske inte förvänta sig att det skall ske något större utvecklingsarbete i skolorna den närmaste framtiden.
– Vi kommer att stagnera och det är ledsamt, säger Inger Nabb.
Är man medveten om det tror du?
– Jag hoppas att man inte förväntar sig att jobbet ändå blir gjort.
Har ni förståelse för att det inte sker så mycket utveckling nu?
– Vi försöker rädda fortbildningsdagen inför skolstarten i höst. Men visst är det olyckligt. Av alla onda ting är det här ändå kanske det minst onda, säger Marianne West.
Kommer du att stänga av din mobiltelefon och dator när du är permitterad?
– Absolut. Är man permitterad så är man. Det finns ingen tvekan där, säger Inger Nabb
Läs också:
Ledartext: Lättvindiga permitteringar?
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Johan Hagström
