”Lärarna har hanterat situationen föredömligt”

Hilli färg pressfoto
Universitetslärare Charlotta Hilli vid Åbo Akademi har forskat om distansundervisning. Enligt henne har lärarna klarat omställningen till distansundervisning på ett föredömligt sätt. Hon tycker också det är bra att skolorna nu öppnar igen.

När regeringen utlyste undantagsförhållanden var landets skolor tvungna att ställa om med mycket kort varsel. Charlotta Hilli, som forskar om distansundervisning vid Åbo Akademi, tycker att de finländska lärarna hanterat situationen föredömligt.

– Utifrån vad jag har hört från lärare och föräldrar har de flesta skolor klarat omställningen till distansundervisning mycket bra. De har använt de digitala system som varit tillgängliga och löst utmaningarna som de stod inför. Men trycket på lärare och skola har varit stort, säger Charlotta Hilli, universitetslärare i allmän pedagogik och högskolepedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Hilli har bred erfarenhet av distansundervisning. I sin doktorsavhandling utvecklade hon en distanskurs i samhällslära på gymnasienivå. Senare var hon också med och utvecklade ViRum som är ett virtuellt gymnasium i Svenskfinland.

– Som bäst är jag med i en arbetsgrupp som utvecklar bland annat didaktik för distansundervisning i Sverige och Finland genom Ifous-programmet Digitala lärmiljöer, berättar hon.

Distansundervisningen som grundskolorna nu tvingats ordna skiljer sig från den som hon själv varit med och utvecklat. Till exempel ViRum på gymnasienivå erbjuder bara vissa kurser på distans.

– Den plattformen är mera öar av distansundervisning och några kurser. Det är helt annat när lärare som inte är vana vid distansundervisning plötsligt ska ordna det och dessutom sker all undervisning i den formen och för alla åldersgrupper.

Passar äldre elever bättre

Inom ViRum har tanken varit att lärare och elever möts online och går igenom innehållet tillsammans. Läraren har också haft möjlighet att ge handledning. Ett koncept som lämpar sig bättre för äldre elever.

– På andra stadiet klarar också vissa elever distansstudier mycket bra och kan avlägga kurser snabbare, men för yngre elever kan det vara en stor utmaning om de inte har goda studiestrategier. Undervisningsgrupperna är också viktigare för yngre elever eftersom de vanligtvis vill ha en nära relation till läraren och klasskamraterna, säger hon.

Det som enligt henne långt avgjort hur väl enskilda skolor har lyckats med distansundervisningen de senaste månaderna är hur den digitala infrastrukturen varit uppbyggd sedan tidigare. Kommuner som haft råd att satsa på det digitala har klarat omställningen bättre.

– Det här har troligen satt skolor i olika lägen. Finns det inte en vana vid digital teknik från tidigare har omställningen varit större. Sedan kan det också variera mellan lärare som implementerat digital teknik i undervisningen och de som inte gjort det, säger Charlotta Hilli.

Och fortsätter:

– Vi ska komma ihåg att det krävs mycket för att bygga upp distansundervisning. Det krävs stora resurser och handledning av både lärare och elever och vi vet att det varierar mellan kommuner.

Strukturen hemma viktig

Det har också under epidemin rapporterats om att kommunikationen mellan skola och hem inte alltid fungerat optimalt och att en del elever lämnats ensamma. Hilli kan inte avgöra vad det beror på men poängterar också att en stor del av ansvaret för undervisningen hamnat på föräldrarna.

– I praktiken har det säkert för många handlat mera om hemundervisning än undervisning på distans. Hur väl en elev klarat sig under den här perioden hänger också på vilken struktur man har hemifrån. Men i vissa fall verkar det som att kommunikationen med hemmen inte fungerat som den borde. I många fall har ändå skolorna hittat sätt att organisera handledningen på distans efter några veckor, säger hon.

Undervisningsminister Li Andersson signalerade tidigt att ambitionsnivån måste kunna sänkas på fältet. Hilli håller med om att det är viktigt att lärarna inte har haft för stor press på sig själva.

– Undervisning på distans är en annan form av undervisning och därför kan ambitionsnivån inte vara lika hög nu. Jag tror också det finns en trötthet både bland lärare och elever för den digitala miljön är en helt annan än i klassrum.

Därför tycker hon att det är bra att skolorna öppnar igen den 14 maj. Hon har förståelse för att det finns starka känslor inför beslutet och att det också blir en utmaning för skolorna att organisera det hela när vissa lärare och elever troligen stannar hemma på grund av smittorisken.

– Distansundervisningen fortsätter antagligen därför i någon form. I skolan kan det också vara svårt att hitta utrymme för en fysisk distans och att övervaka att elever håller distansen till varandra under till exempel raster.

Men ser man till skolans sociala och kulturella uppdrag är det viktigt att kunna avsluta läsåret tillsammans och att samlas innan sommaren i någon form, anser hon.

– Många lärare på andra stadiet har saknat skolans lokaler och resurser och poängterat att det viktigt att få möjlighet att genomföra vissa praktiska moment i skolmiljön.

Efterlyser nordiskt perspektiv

Enligt Charlotta Hilli har det inte gjorts omfattande studier kring distansundervisning för yngre elever. I stället har forskningen fokuserat mest på högre utbildning på universitetsnivå. Hon tror att det nu kommer ske forskning kring distansundervisningens didaktik.

– Vi behöver mer kunskap om distansundervisningens didaktik i synnerhet ur ett nordiskt perspektiv. Vi har en annan grund än exempelvis Nordamerika och Australien som förhåller sig annorlunda till undervisning överlag. I Norden är lärarens autonomi stark i relation till läroplanen och vi har ett bildningsideal som vi gärna värnar om.

Hur det blir på sikt återstår att se. Charlotta Hilli tycker det ska bli intressant att se hur olika skolor genomförde distansundervisningen, vad som upplevdes som svårt, vad som fungerade och vad de kan ta med sig från den här tiden på sikt.

– Vissa elever har tyckt om distansundervisningen och de har haft bättre studiero hemma. Andra har halkat efter och fått kämpa med både motivation, studiero och studiestrategier. Lärare har fått stöd av varandra och handledning kring den digitala tekniken vilket de kanske saknat tidigare, vissa har utvecklat nya metoder där elevens lokala miljö fått större utrymme än tidigare.

Christoffer Thomasfolk

Senaste artiklar