Spelar lärarutbildningen någon roll?

Inom kort väljs en ny ordförande för vårt FSL. Jag önskar ställa en fråga till samtliga kandidater i ordförandevalet. Tycker ni att det är korrekt att rektorer i nuläget har möjlighet att prioritera en person utan lärarutbildning framom en utbildad lärare vid valet av timlärare i bisyssla?

Frågan föranleds av processen i samband med tillsättandet av timlärartjänsten i spanska i ett högstadium och gymnasium i Österbotten sommaren 2019. Rektorerna i skolorna valde en obehörig person till timlärare i spanska framom en som bevisligen var mera kompetent. Tjänsten gällde 6 timmar i högstadiet och 6 timmar i gymnasiet, med andra ord en bisyssla. Min make sökte tjänsten. Han hade tjänstgjort 13 år i nämnda skolor som spansklärare. Han fick år 2018 ett intyg att han arbetat exemplariskt som lärare i spanska vid skolorna i fråga sedan år 2005.

Min make är behörig spansklärare för högstadiet och dessutom behörig medielärare för högstadiet och gymnasiet i Finland. Han har avlagt 60 studiepoäng i spanska vid Tampereen Yliopisto och auskulterat ett år vid Pedagogiska fakulteten i Vasa. Han har en högre högskoleexamen i media. Dessutom har han högstadie- och gymnasielärarlegitimation i spanska och media i Sverige och arbetade läsåret 2018–2019 i Sverige där han hade en heltidstjänst i spanska.

Trots dessa meriter fick min make inte tjänsten som spansklärare enligt rektorernas beslut. Personen som i juni 2019 valdes till timlärartjänsten hade inte lärarbehörighet i något ämne.

Nu vänder jag mig till kandidaterna i FSL:s ordförandeval. Hur anser ni att kompetens skall beaktas vid valet av timlärare i bisyssla? Om ni anser att rektorer skall kunna bortse från utbildning och kompetens, varför då överhuvudtaget utbilda lärare? Tycker ni kandidater i FSL:s ordförandeval att det var rätt att rektorerna kunde välja en person utan lärarutbildning framom en som har utbildat sig i läroämnet och dessutom auskulterat? Frågeställningen berör speciellt de s.k. små ämnena där det inte är möjligt att få lektorat p.g.a. alltför få undervisningstimmar i ämnet. Anser ni att rektorernas privata preferenser ska få avgöra valet av timlärare i bisyssla? Och det borde väl vara alla elevers rättighet att bli undervisade av utbildade lärare?

Det här är en principiell fråga som inte gäller enbart min make. Det är möjligt att andra utsatts för liknande godtycke. Jag önskar att var och en av ordförandekandidaterna meddelar sin ståndpunkt i frågan om vilket värde utbildning och kompetens skall ges då en rektor väljer timlärare i bisyssla.

Maja Röj Urrutia

Bildkonstlärare

Vasa