Igen en skolattack
Den första oktober 2019 hände det igen. Finland upplevde sin femte skolattack med dödlig utgång. En person dog och tio skadades då en 24-årig man anföll sina studiekamrater med en sabel i ett yrkesinstitut i Kuopio.
– I stunden blir man lite tom, kommenterade Janika Wagner, rektor vid Botby grunddskola i Helsingfors.
Hon framhöll ändå att krismedvetenheten i skolorna har utvecklats enormt sedan 90-talet.
Ljusning för utbildningen
Åtta magra år har präglat utbildningssektorn. Juha Sipiläs regering skar i utbildningen med ca 860 miljoner och regeringen före det gick ännu hårdare ut.
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) fick vid upprepade tillfällen svara på varför regeringen Sipilä gick så hårt åt utbildningen. I en intervju för tidningen Läraren sade hon sig ändå inte ångra någonting.
– Jag är inte till min läggning sådan som skulle ångra mig. Så fort det ekonomiska läget har tillåtit det så har vi ökat resurserna. Jag har klarat mig väl i regeringens interna armbrytning, sade Grahn-Laasonen.
Maktskifte – från Sanni till Li
Inför riksdagsvalet våren 2019 gick oppositionen hårt åt regeringens utbildningspolitik. En av de högljuddaste kritikerna var Li Andersson (VF).
– Regeringen har valt skattelättnader framom utbildningen, sade Andersson.
Det blev inte ”four more years” för Grahn-Laasonen. Samlingspartiet åkte ut ur regeringen, in kom Vänsterförbundet och Andersson tog över som undervisningsminister.
– Vi kommer inte att fortsätta på nedskärningslinjen, sade hon.
Antti Rinnes regering (sedermera Sanna Marins) hade också ambitionen att rätta till kursen vad gäller utbildningen. Den största enskilda satsningen på utbildningsfronten var den utvidgade läroplikten. Att reformen förverkligas torde vara klart, men hur den genomförs är inte hugget i sten. Ett orosmoln är att de budgeterade medlen befaras vara otillräckliga.
– Ska du införa förlängd läroplikt ska du banne mig ha fyrk att sätta på det också, formulerade Mikaela Nylander (SFP) problematiken efter avslutade regeringsförhandlingar.
Den finlandssvenska skolans särdrag
I regeringsprogrammet slogs det fast att en utredning över den finlandssvenska skolans särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Gun Oker-Blom, tidigare direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen, utsågs till utredningsman.
– Vi behöver en klar bild över hur den finlandssvenska utbildningen ser ut för tillfället, sade Li Andersson.
Brist på läromedel på svenska
När den finlandssvenska skolan diskuteras dyker läromedelssituationen ofta upp. Bristfälligt svenskt material eller avsaknaden av läromedel försätter de finlandssvenska lärarna och eleverna i en ojämlik situation i förhållande till de finskspråkiga. Det slog FSL: fullmäktige fast på sitt vårmöte.
– Vi behöver ett kursmaterial som motsvarar det man får på finska, sade Nancy Bäck, ordförande för Karleby svenska lärarförening.
Pisa – halkar Svenskfinland efter?
Om det beror på brister i läromedlen må vara osagt, men ett faktum som stod klart när Pisa-2018 undersökningen presenterades i slutet av året var att de finlandssvenska 15-åringarna ligger steget efter sina finskspråkiga kamrater vad gäller läskunnighet.
– Det är oroväckande att den finlandssvenska skolan inte lyckas hålla samma nivå som den finskspråkiga. Det är en jämlikhetsfråga, sade Heidi Harju-Luukkainen, professor i pedagogik.
Samtidigt skall det också sägas att Finland är en toppnation enligt Pisa-måttstocken. Det gäller även de finlandssvenska eleverna. En intressant detalj i sammanhanget är ändå att Sverige nu har passerat Svenskfinland i fråga om läskunskap.
Trenden är på lång sikt nedåtgående, för både finska och finlandssvenska elever.
– Finlands problem är att vi inte kunde förklara vad de goda Pisa-resultaten berodde på. Och nu kan vi inte heller sätta fingret på vad som har orsakat nedgången, sade utbildningsexperten Pasi Sahlberg.
Alarmerande brist på specialklasslärare
Avsaknaden av tillförlitlig statistik över lärarsituationen fick FSL att göra en egen kartläggning av läget. Utredningen visade, föga överraskande, att det fortsättningsvis råder stor brist på behöriga klasslärare i södra Finland. Något mer överraskande var kanske den alarmerade bristen på specialklasslärare. I Nyland är bara 58% behöriga, och i Egentliga Finland har endast varannan specialklasslärare formell behörighet.
– Så här kan vi inte ha det, sade Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.
Målsättningen är att ÅA framöver skall utbilda fler speciallärare.
Årsarbetstid eller usk?
Inom lärarfacket var det en fråga framom andra som fick känslorna att svalla – nämligen tanken om årsarbetstid för lärare. I åratal har det påtalats att den nuvarande undervisningsskyldigheten är orättvis.
– Usken tar inte i tillräcklig utsträckning hänsyn till lärarnas förändrade arbetsbild, sade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
I en handfull skolor har försök med årsarbetstid inletts, och förorsakat en storm på sociala medier och diskussionsforum. Inga svenska skolor har deltagit i försöken, så den hetsiga tonen har inte präglat den finlandssvenska debatten.
– Is i hatten. Det här är bara ett försök. Inte ett facit, sade FSL:s ordförande Christer Holmlund.
Vid Ålands Lyceum har man redan i många år jobbat med årsarbetstid. Systemet gav de nya lärarna ett lönelyft, men det äldre gardet måste jobba mer för att nå upp till samma lön. Lärarna vid Ålands lyceum höjer ett varnande finger för årsarbetstid, men konstaterar i samma andetag att usken är föråldrad.
– Man måste göra något så att arbetet inte flyter ut i det oändliga, sade förtroendeman Ann-Kristin Dahlblom-Mattson.
När väggen kommer emot
En som fått uppleva hur det är när arbetet flyter ut i det oändliga är klasslärare Rhonda Lindkvist. I en intervju för tidningen Läraren berättade hon om sin svåra arbetsutmattning.
– Jag orkade inte ens titta på Netflix. Jag var som en amöba, en komapatient, beskrev Rhonda sin situation.
Arbetsutmattning är ett gissel som har brett ut sig i skolorna. Då allt fler lärare är överbelastade har FSL:s tema för år 2019 också varit välmående i arbetet.
Är du beredd att strejka?
På arbetsmarknaden skärptes tonläget under hösten. Undervisningssektorns kollektivavtal löper ut i slutet av mars 2020 och lärarfacket OAJ höjde sin organisationsberedskap.
– Lärarlönen bör börja med en trea, positionerade sig Olli Luukkainen med hänvisning till lärarnas anspråkslösa ingångslöner. Vi är betedda på konfliktåtgärder.
Också FSL:s fullmäktige visade kampandanda. På frågan ”Är du beredd att strejka?” svarade majoriteten av fullmäktigemedlemmarna jakande.
– Jag vill ha bort kiky OCH en löneförhöjning, sade Annika Norrgård, från Väståbolands lärarförening.
Holmlund lämnar FSL
Inom FSL blåste förändringens vind in i december 2019. Då stod det nämligen klart att förbundsordförande Christer Holmlund valts till generalsekreterare för Nordiska Lärarorganisationers samråd NLS och att FSL därmed får se sig om efter en ny ordförande.
– Det känns vemodigt att lämna en organisation som har gett mig så mycket, sade Holmlund.
FSL:s nya ordförande väljs sannolikt på fullmäktigemötet våren 2020.
125 år i medlemmarnas tjänst
Under år 2019 fyllde tidningen Läraren 125 år. Den äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma redan år 1894.
– Vi har skäl att vara stolta över tidningens långa traditioner och det är ett arv som förpliktigar, konstaterades på ledarplats i tidningen.
Ett led i firandet var att ta ett lite mer resolut steg in i den digitala världen. En vital 125-åring är nu också digital. Vi är redo att på print och på webben bevaka de viktigaste utbildningsnyheterna under det kommande året.
Text: Mattias Fagerholm
