– Det är en rättvisefråga. Alla barn i alla delar av Finland, Svenskfinland inkluderat, har lika stor rätt att möta behöriga och kunniga lärare. Just nu är det inte så. Så här kan vi inte ha det, säger Fritjof Sahlström, dekanus vid FPV.
Fler studieplatser inom specialpedagogiken troligt
– I de diskussioner som vi har fört med ministeriet lutar det mot att det kommer att ske en höjning av antalet speciallärare. Och det är vi glada för, säger Sahlström.
Vad gäller klasslärarna säger Sahlström att det ser ut som att antalet svenska studieplatser till klasslärarutbildningarna skulle hållas intakt. På den finskspråkiga sidan kommer dessa troligen att reduceras.
Är antalet som tas in till lärarutbildningarna på rätt nivå?
– Ja och nej. När det gäller klasslärarna är examensmålet för ÅA och HU sammantaget 108 klasslärare. Mot bakgrunden av kartläggningen verkar den dimensioneringen vara ganska rimlig. Behörighetsgraden kommer som helhet att gå upp i Svenskfinland och det är positivt.
– Men när det gäller speciallärarna är alltså vår tolkning att det skulle vara på plats med en ökning av studieplatserna.
När det gäller speciallärarna är vår tolkning att det skulle vara på plats med en ökning av studieplatserna.
Skolorna minskar hela tiden i antal och nativiteten är rekordlåg. Finns det en risk för att vi på sikt utbildar för många lärare?
– Det tror jag absolut inte. Det finns ett behov som ganska väl motsvarar utbildningsläget. Så finns det en enorm efterfrågan på svenskspråkiga lärare i Norden. Det finns ingenting som tyder på att det kommer att avta.
Utmanande att vara specialklasslärare
Att FSL:s kartläggning visar att klasslärarbristen fortfarande envist gör sig påmind i södra Finland är föga överraskande. Något mer överraskande är kanske bristen på specialklasslärare.
– De barn som undervisas i de här grupperna är de som kanske är i allra störst behov av att få så bra pedagogik som möjligt. Men den här gruppen har tyvärr lägst andel behöriga lärare.
Vad beror det på?
– En bidragande orsak är att det är ganska krävande grupper att arbeta i och de som är utbildade specialklasslärare har i praktiken också klasslärarbehörighet och möjlighet att välja vad de vill jobba med.
– Som utbildningsanordnare kan vi inte bestämma var de utexaminerade söker jobb och vilka arbetsuppgifter de åtar sig.
Ämneslärarsituationen – åtgärder har vidtagits
Fritjof Sahlström gläder sig åt att där som det brister när det gäller ämneslärarna är sådana områden där man redan från ÅA:s sida har förstärkande projekt på gång.
– Vi har till exempel nya slöjdsatsningar och vi har startat en ny studiehandledarutbildning. Det känns bra att vi kan matcha de behov som har identifierats.
Och bristen på matematiklärare?
– Vi har utökat samarbetet med ämnet matematik i Åbo. Vi försöker öka intresset för matematik bland våra studerande och göra det så lätt som möjligt att samtidigt som man studerar matematik också få ämneslärarbehörighet.
Avslutningsvis tusendollarsfrågan: När blir vi kvitt diskussionen om lärarbrist i södra Finland?
– Den frågan har fått sitt tusendollarssvar. 2016 inleddes en lärarutbildning i Helsingfors. På sikt kommer betydelsen av den att vara stor.
Läs också:
Lärarbristen består i södra Finland
Utbildningsdirektör Rikard Lindström i Borgå: ”Jag är inte överraskad”
Chefredaktör Mattias Fagerholm i en ledarkommentar: ”Lärarbrist? Testa med att locka med högre lön”
