Johanna Heidemann-Poynton har för FSL:s räkning genom en enkät våren 2019 samlat in uppgifter om lärarbehörigheten i de finlandssvenska skolorna. Vid tidpunkten fanns det 309 svenskspråkiga skolor i Finland. Av dessa svarade 245 på undersökningen. Totalt finns uppgifter på 2362 lärare. Värt att notera i sammanhanget är att det saknas, eller finns sparsamt med uppgifter från vissa kommuner.
Bakgrunden till kartläggningen är den lärarbrist som i många år gjort sig påmind i södra Finland och som har resulterat i en diskussion om dimensioneringen av lärarutbildningen och det verkliga behovet av lärare i Svenskfinland. Tillförlitliga uppgifter har varit en bristvara i debatten.
Klasslärare fortsatt bristvara i söder
Totalt 885 klasslärare medverkar i undersökningen. Av dessa är 788 (89%) behöriga. Som det många gånger tidigare har konstaterats är det i södra Finland som bristen på behöriga klasslärare är störst. Av de 400 klasslärare som besvarade enkäten i Nyland var 323 (81%) behöriga. Det innebär att 4 av 5 klasslärare har formell behörighet.
Att hitta behöriga klasslärarvikarier är följaktligen även knepigt i Nyland. 61% av vikarierna är obehöriga. Enligt kartläggningen skulle det behövas 77 klasslärare för att täcka behovet. I den siffran inbegrips även vikariaten.
Snudd på full pott i Österbotten
I Österbotten deltog 372 klasslärare i undersökningen Av dessa var 364 behöriga vilket innebär en behörighetsprocent på 98. Också det österbottniska vikariebehovet fylls långt med behöriga krafter. 81% av vikarierna är behöriga. I praktiken är marknaden mättad och behovet av ytterligare behöriga klasslärare i Österbotten är obefintligt.
Hyfsat i Åboland och övriga Finland
Enligt kartläggningen är 55 av 63 klasslärare behöriga i Egentliga Finland. Tillgång på behöriga vikarier är ändå något som är påtagligt i regionen. I gruppen övriga Finland hittar vi de lärare som undervisar i skolor utanför de regioner som nämnts ovan, inklusive Åland. I denna kategori är 46 av 50 klasslärare behöriga.
Undersökningen ger vid handen att totalt behövs det 97 klasslärare i Svenskfinland för att fylla det tjänste- och vikareibehov som finns.
9 av 10 ämneslärare behöriga
1175 ämneslärare omfattas av kartläggningen. Av dessa har 1054 formell behörighet. Undersökningen visar att i Nyland, om man även ser till vikariebehovet, skulle det behövas ytterligare 66 ämneslärare. Motsvarande siffra i Österbotten är 30. Totalt beräknas behovet i Svenskfinland uppgå till 121 ämneslärare.
Problemområden: matematik, färdighetsämnen och elevhandledning
Ser man till ämneslärarna är det lärare i matematik, kemi och fysik, lärare i färdighetsämnen (bla textilslöjd, teknisk slöjd, huslig ekonomi, bildkonst) samt studie- och elevhandledare som är de mest problematiska. Exempelvis beräknas behovet av lärare som undervisar i matematik, fysik och kemi uppgå till 31 lärare.
När det gäller modersmålslärare är det däremot väl förspänt. 96% av lärarna i modersmål och litteratur är nämligen behöriga.
Drygt 70% av speciallärarna behöriga i Nyland
Av de knappt 200 speciallärare som medverkar i undersökningen är 85% behöriga. Ser men endast till Nyland sjunker behörighetsgraden dock till ca70%. Också vad gäller speciallärarna är Österbotten i en klass för sig, med hela 95% behöriga.
Alarmerande siffror för specialklasslärarna
Ser man till specialklasslärarsituationen är siffrorna dystra. Bara 63% är behöriga i Nyland .Och tittar man lite närmare på siffrorna kan man konstatera att den situationsrelaterade siffran är 58%. Med situationsrelaterad avses den faktiska situationen, dvs man ser inte till tjänsteinnehavare utan till vem som de facto står bakom katedern. Motsvarande siffra i Österbotten är 93%.
I Egentliga Finland är specialklasslärarna så få till antalet att det lätt blir missvisande om man uppger antalet i procent, men ca hälften av lärarna saknar behörighet.
Ser man till specialklasslärarsituationen är siffrorna dystra.
Enligt kartläggningen skulle det finnas behov av 30 speciallärare och lika många specialklasslärare i Svenskfinland.
Så gjordes undersökningen
- Data till undersökningen samlades in genom en enkät.
- Enkäten skickades till svenskspråkiga skolor våren 2019.
- Enkäten besvarades av en ansvarig på skolan. Det var alltså inte lärarnas enskilda ansvar att fylla i enkäten.
- Genom enkäten samlades in information om lärarnas arbetsbeskrivning, behörighet och anställningsform.
Läs också:
ÅA hörsammar behovet – fler speciallärare kommer troligen att utbildas
Utbildningsdirektör Rikard Lindström i Borgå: ”Jag är inte överraskad”
Chefredaktör Mattias Fagerholm i en ledarkommentar: ”Lärarbrist? Testa med att locka med högre lön”
