”I stunden blir man lite tom”

– Krisplaner är en form av förebyggande arbete. Då finns det en struktur för hur man skall gå tillväga om det händer något avvikande, säger Björklund.

Ett levande dokument

Krisplanerna får ändå inte bli ett dokument som glöms bort i rektorns skrivbordslåda. Därför inleder man varje läsår vid Botby grundskola med att uppdatera krisplanen.

– En krisplan får inte bli liggande. Och man skall öva på att verkställa sin plan, säger Wagner. I krisplanen i skrivbordslådan finns metoder och strategier som stöd för vårt minne.

– Planerna finns för att förutse vad som kan hända och att man inte i stunden skall behöva hitta på lösningsmodeller, säger Björklund.

Elevens välmående är a och o i det förebyggande arbetet

När det gäller det förebyggande arbetet betonar Janika och Johanna elevernas välmående. Det mest relevanta är att de mår bra och känner sig väl tillmods. Här är givetvis lärarna i en nyckelposition. Men utöver lärarna så har eleverna vid Botby grundskola också tillgång till skolpsykolog, kurator, skolhälsovårdare, en skolcoach, några kompanjonlärare och assistenter. Dessutom är en ungdomsarbetare tillhanda fyra dagar i veckan. Med det här nätverket hoppas man fånga upp elever som inte mår bra.

– Lärarna har en lite besvärlig situation. Det är ett beroendeförhållande för man skall få ett vitsord av en lärare. Då är det kanske lättare att kommunicera med någon som inte undervisar eller ger vitsord. De är ett stöd för att få en fungerande vardag.

– Vi har jobbat mycket med handlingsplanen för elevvården. Vi har utarbetat en plan för vilka ärenden vi för till olika stödfunktioner. Är det här ett ärende som läraren kan sköta eller är det här en såpass stor utmaning att vi ska koppla in specialister som skolpsykolog och kurator.

Skolorna väl förberedda

Krismedvetenheten i skolorna har ökat enormt i Finland menar Janika och Johanna. Krisplaner började utarbetats på 90-talet och man har gjort stora framsteg på den punkten.

– Skolorna är numera väldigt väl förberedda, säger Björklund. Tyvärr har det ju också hänt saker som har gjort skolorna mer medvetna.

– Arbetskulturen i skolan har också förändrats. Skolan har utvecklats. Det finns mycket mer förebyggande arbete idag än för 30 år sedan, säger Wagner.

Erfarenhet en styrka

Janika Wagner har erfarenhet av krishantering. Först i och med bomben i köpcentret Myyrmanni och sedan dödsskjutningen i Jokela i Tusby.

– Jag jobbade i Vanda då och det kom väldigt nära. Vi hade elever som bodde på området. Vi har lärt oss.

Erfarenheterna är en styrka. Wagner drar sig till minnes tsunamin och konstaterar att krisarbetet kanske haltade en aning då.

– Vi gjorde en massa kardinalfel när vi bearbetade tsunamin. Vi höll morgonsamling och berättade fakta om vad en tsunami är. Men inte var det ju det som folk behövde veta när en lärare inte hade kommit tillbaka. Våra planer har blivit mycket bättre sedan 90-talet.

Finns det brister?

– Det finns inte brister när det gäller planerna. Men riskerna när det gäller krisarbetet har att göra med att vi är människor. Förmågan att göra bra beslut när man är stressad är den största risken. Man kanske inte handlar så som man vet att man borde. Men vi övar mycket och där ser man nyttan av att ha ett rutinmässigt mönster. Rutinerna räddar oss.