I Pisa 2018 studien är medelvärdet för eleverna i Finlands svenskspråkiga skolor i läsning 504 poäng. Det är 17 poäng lägre än i de finskspråkiga skolorna (521) och denna skillnad är också statistiskt signifikant.
Sverige har passerat
Sverige (506) har med liten marginal passerat Svenskfinland och Danmark (501) och Norge (499) ligger inte heller långt efter. Islands resultat (474) var signifikant lägre än resultatet i Svenskfinland.
Att de rikssvenska skolorna ligger före de finlandssvenska bör tas med en nypa salt. Men de som förhållit sig nedlåtande gentemot den svenska ”flumskolan” och det svenska skolsystemet får nog i ljuset av Pisa 2018 en liten tankeställare.
– När jag för nio år sedan presenterade resultaten i läsning i Sverige skämtade jag att i Svenskfinland kan vi ännu skratta då vi ligger så mycket före. Men nu är det slutskrattat, säger Heidi Harju-Luukkainen.
Harju-Luukkainen har två gånger haft ansvaret för de finlandssvenska Pisa-resultaten, dock inte i den nu aktuella studien. Hon är verksam som professor i pedagogik vid Norduniversitetet i Norge, men har också Sverige och Finland som arbetsfält.
– Det är oroväckande att den finlandssvenska skolan inte lyckas hålla samma nivå som den finskspråkiga. Det är en jämlikhetsfråga.
Är det den finlandssvenska skolan som inte håller nivån eller den svenska skolan som blivit bättre?
– Svenskarna har presterat bättre. De har gjort stora reformer under de senaste åren. Man skall inte göra saker enbart för Pisa, men Pisa kan indikera att vissa saker borde åtgärdas. Samtidigt säger Pisa väldigt lite om varför resultaten går upp och ner.
Om den finlandssvenska skolan inte håller måttet så väljer de föräldrar som har möjlighet den finskspråkiga skolan.
– Det som jag är mest orolig för är att om den finlandssvenska skolan inte håller måttet så väljer de föräldrar som har möjlighet den finskspråkiga skolan. Sådana tendenser ser vi redan.
Voj, voj de där pojkarna…
I alla Pisa-studier har klyftan i läsning mellan flickor och pojkar i Finland varit bland de största i de deltagande länderna. De finlandssvenska flickorna fick nu 534 poäng och pojkarna 475 poäng. Skillnaden är alltså 59 poäng, och beskrivs i rapporten som mycket signifikant. Den är till och med större än i tidigare Pisa-undersökningar. Också på finskt håll är skillnaden stor, 51 poäng. Man brukar i Pisa-sammanhang tala om att 40 poäng motsvarar ett års skolgång.
I en nordisk jämförelse klarar sig pojkarna i Sverige (489) och Danmark (489) bättre än de finlandssvenska gossarna, medan de norska (476) ligger på samma nivå.
Som en jämförelse kan man nämna att man också har tittat närmare på resultaten för elever med invandrarbakgrund. Resultatet landar på 456 poäng för andra generationens invandrare, dvs inte speciellt långt efter de finlandssvenska pojkarna.
Helt tydligt behövs ännu mera resurser för att stöda läsningen.
– Väldigt oroväckande resultat. Det satsas mycket på läsning i de finlandssvenska skolorna, men helt tydligt behövs ännu mera resurser för att stöda läsningen, säger Harju-Luukkainen
Rasande duktiga flickor
Det finns också finlandssvenska ljuspunkter i Pisa 2018. När det gäller matematik skiljer sig de finlandssvenska flickorna markant ur mängden. Med sina 528 poäng är de 19 poäng bättre än de finskspråkiga flickorna. Denna skillnad är större än någonsin och också statistiskt signifikant. De finlandssvenska pojkarna fick i medeltal 512 poäng i matematik.
För litet finlandssvenskt sampel
I Pisa-studien år 2018 deltog 16 svenskspråkiga skolor och 386 elever från dessa skolor. Det utgör ungefär 7 procent av hela samplet. Samplet är representativt på grund av slumpmässigt urval, men det är för litet för att man skall kunna göra statistiska slutsatser eller tillförlitliga jämförelser. Man kan ändå se trender och finlandssvenska mönster. I tidigare Pisa-undersökningar har man med Kulturfondens hjälp utökat det finlandssvenska samplet. Så är dock inte fallet i Pisa 2018.
– Samplet är nu för litet. Utmaningen i alla nationella och internationella mätningar är att vi inte får tillräckligt material om de finlandssvenska eleverna. Informationen blir då riktgivande, men tyvärr är det lätt att sopa den under mattan och säga att den inte är tillförlitlig, säger Heidi Harju-Luukkainen.
Läs också:
Pisa 2018: Finland en toppnation när det gäller läskunnighet
