– När det gäller skillnaden mellan skolorna så har Finland de minsta skillnaderna i undersökningen. Det är viktigt i ett land som betonar närskolprincipen. Det är en stark signal till alla föräldrar att närskolan är en av världens bästa skolor.
– Den finska framgångssagan när det gäller utbildning är inte att vi har haft en smal kunskapstopp, utan att vi har byggt ett utbildningssystem som ger alla, oberoende av bakgrund, möjlighet att förverkliga sig själv och få de kunskaper som behövs för att klara sig i livet.
Ovanlig kombination: Eleverna mår bra och presterar bra
Li Andersson gläder sig också åt att det i Pisa-undersökningen visar sig att de unga verkar vara rätt tillfredsställda med sina liv.
– Vi har lyckats skapa ett skolsystem där eleverna mår bra och är nöjda med sitt liv, och samtidigt klarar sig bra. Det här är något som vi inte bara bör hålla fast vid, utan vi ska sätta ribban ännu högre när det gäller de ungas välmående.
Orosmoln
– Skillnaderna eleverna emellan har ökat. Den socioekonomiska bakgrunden har en stor inverkan och det måste vi ta på allvar. Vi har alltid sett grundskolan som en garanti för jämlikhet, säger Andersson.
– De elever som klarar sig dåligt har också ökat. Orsaken till det en allt svagare läsförmåga. Det korrelerar med att läsintresset blir allt tunnare.
Åtgärder?
Nästa år inleder undervisnings- och kulturministeriet ett åtgärdsprogram för att stärka kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. För dessa reserveras 305 miljoner euro för åren 2020–2022.
– Finland är ett toppland inom utbildning, men för att vi ska vara det också i framtiden måste vi ständigt arbeta för kvaliteten och jämlikheten i vårt utbildningssystem.
Läs också:
Pisa 2018: Finland en toppnation när det gäller läskunnighet
