Jag är beredd att strejka!

fullmäktige
Kent Ketomäki, Linda Molander-Finell, Patrik Bengtfolks och Tove Waller dryftar avtalssläget.

I stort sett alla FSL:s fullmäktigeledamöter är beredda att strejka. Det stod klart då fullmäktige samlades till höstmöte i Tammerfors. Bland annat den kommande avtalsrundan och förbundets verksamhetsplan och budget för år 2020 stod på agendan.

Det var OAJ:arna som tog FSL:s fullmäktigeledamöter på pulsen vad avtalsrörelsen gäller. Med OAJ:are avses FSL:s representanter i OAJ:s fullmäktige. Ett epitet som Inger Damlin protesterade mot.

– Jag är FSL:are i OAJ, sade Damlin som sitter på FSL:s mandat i OAJ:s styrelse.

Är du beredd att strejka för en löneförhöjning på 100 euro i månaden? ville FSL:arna i OAJ veta. Men ingen var beredd att ställa sig bakom det budet. Smärtgränsen gick någonstans vid 300 euro.

Solidaritet?

Är du bered att strejka för andra lärargrupper? Den frågan fick genklang i FSL:s fullmäktige. Det var något som så gott som hela församlingen kunde ställa sig bakom.

– Vi är solidariska idag, konstaterade Petra Örn, ordförande för Åbo lärarförening.

Fast hur är det med solidariteten när det kommer till kritan? När fullmäktige skulle ta ställning till om de hellre ser en allmän löneförhöjning eller en lokal eller central justeringspott så ställde sig de flesta bakom en allmän förhöjning. Något som tenderar att bibehålla de löneorättvisor som finns mellan olika lärarkategorier.

Jeanette Lindroos (Väståbolands lärarförening), Camilla Lönngren (Vörå lärarförening), Marika Söderström och Sabina Lindholm (Tammerfors svenska lärarförening). Foto: Tom Ahlfors

Nej till kiky

Enligt arbetsgivaren motsvarar de så kallade kiky-timmarna en löneförhöjning på 1,5%. Fullmäktige fick frågan om de hellre ser att man håller kvar de 24 kiky-timmarna och får en löneförhöjning på 1,5% alternativt att kiky-timmarna slopas.

– Kiky-timmarna skall bort. De borde aldrig ha kommit till. Inte ökar ju exporten fast vi är på skolan 24h i dygnet, sade Anders Johansson från Kustvägens lärarförening.

Annika Norrgård, Väståbolands lärarförening, var för sin del inte nöjd med någondera svarsalternativet.

– Jag vill ha bort kiky OCH en löneförhöjning, sade Norrgård.

Jag vill ha bort kiky OCH en löneförhöjning.

Mindre jobb eller mera lön?

Vill du ha en lättare arbetsbörda eller mera lön? Fullmäktige nådde inte konsensus i den frågan utan nöjde sig med att konstatera att arbetsbelastningen är betydande.

– Om en ny lärare går i väggen efter bara några år är det tydligt att bördan är för stor, sade fullmäktigeordförande Christoffer Sourander.

FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander sekunderas av vice ordförande Ann-Britt Romar. Foto: Tom Ahlfors

FSL år 2020

På fullmäktigemötet klubbades även riktlinjerna för FSL:s verksamhet år 2020 igenom. Tidigare har de studerande inom FSL lyft fram svårigheten klasslärarstuderande att avlägga ett så kallat långt biämne,vilket ger dubbel behörighet och därmed även högre lön. Ville Arponen, FSLF-representant i fullmäktige ville veta hur frågan framskrider.

– Universiteten är suveräna och vi kan inte påverka deras finansiering, svarade förbundsordförande Christer Holmlund. Vi har träffat både ÅA och HU och de tycker att det funkar. De verktyg som vi har i verktygsbacken räcker inte. Vi behöver en slägga men har en pincett.

Var står FSL i fråga om tvåspråkiga skolor, ville Johanna Räihä-Jungar (Vasa svenska lärarförening) veta. Foto: Tom Ahlfors

Tvåspråkiga skolor?

Debatten om tvåspråkiga skolor seglar upp med jämna mellanrum. Senast i samband med Helsingfors planer på en nordisk skola. Johanna Räihä-Jungar fäste sig vid formuleringen ”förbundet är proaktivt i debatten om tvåspråkiga skolor” och ville veta vad det innebär.

– Vi är proaktiva på det sättet att varje gång vi träffat beslutsfattare så säger vi nej till blandgrupper. Vi är emot språkexperiment och vill inte öppna lagstiftningen, förtydligade Holmlund. Man ska rädda byskolor på andra sätt än att göra dem till språklaboratorier.

Gymnasiesoppan

Annika Lindgren, Vasa svenska lärarförening, tackade styrelsen för att man i verksamhetsplanen lyfter fram de förändringar som präglar gymnasieutbildningen i form av läroplansarbete och ny gymnasielag.

– Ni ser vår arbetsbörda, sade Lindgren.

Hon fick flankstöd av Christoffer Sourander, som också är FSL:s representant i gruppen för den digitala utvecklingen av studentexamen.

– Det här är ett akut problem. Gymnasiesoppan behöver en lösning, sade Sourander.

Läs också:

Uttalande från FSL:s fullmäktigemöte: ”Nu måste lärarna få sitt!”

Senaste artiklar