Det praktiska ansvaret för att hålla skolvardagen rullande vilar långt på rektorernas axlar. Deras roll som garant för hela arbets- och skolgemenskapens välbefinnande har ökat under coronapandemin. Och det har satt sina spår i yrkeskåren. Enligt den nya rektorsbarometern sviktar både rektorernas ork och entusiasm.
36 procent av rektorerna uppger att de är entusiastiska. Motsvarande siffra var 55 procent i rektorsbarometern från år 2019.
64 procent av rektorerna är utbrända eller löper risk för att drabbas av arbetsutmattning. År 2019 var andelen 45 procent.
– Energinivån är inte den samma som den brukar vara. Däremot känner jag att mitt jobb är mer betydelsefullt än någonsin förr, att jag gör skillnad, säger Mia Förars-Pöytäniemi, rektor för Västersundoms skola och Dickursby skola i Vanda.
Energinivån är inte den samma som den brukar vara.
– Jag tycker att den senaste perioden har varit belastande rent psykiskt. Först fick vi besked om att en årskurs skulle undervisas på distans och vi fick lägga om planerna för att kunna genomföra provperioden. Sedan fick vi ett nytt besked om att det blir distansundervisning för hela skolan, vilket gjorde att vi fick ändra på planerna igen, säger Marina Sjöholm, rektor för Tölö gymnasium.
”Alarmerande resultat”
Rektorsbarometern utreder de finländska rektorernas välbefinnande och hälsa och är en del av det internationella forskningsprojektet Principal Health and Wellbeing. I Finland ansvarar Katariina Salmela-Aro, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, och hjärnforskaren Minna Huotilainen för undersökningen. Den första rektorsbarometern gjordes för ett år sedan på initiativ av Finlands rektorer rf.
– Det är alarmerande men viktiga resultat som kommer fram i undersökningen, säger Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer.
Ur barometern framgår att behovet att utveckla modeller för biträdande rektorer är stort. Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter, än mindre upprätthålla sitt eget kunnande. Salmela-Aro påtalade i en intervju för tidningen Läraren i samband med rektorsbarometern ifjol att rektorsutbildningen släpar efter.
Rekryteringen av rektorer är inte alltid så lätt och undersökningens resultat vittnar om att något måste göras för att höja yrkets dragningskraft.
– Rektorerna är i nyckelposition när det gäller skolans verksamhet, säger Holmbäck.
Coronan skapar ovisshet
Ansvaret för eleverna och studerandena och osäkerheten kring hur skolvardagen kan arrangeras på bästa möjliga sätt, är det som tär mest på krafterna just nu.
– Vi har ett bra arbetsklimat men det är stressigt. Tanken på att vi nu går in för distansundervisning på obestämd tid skapar en osäkerhet. Alla lärare försöker stödja de studerande så gott det går men vi kanske inte lyckas nå alla, säger Sjöholm.
Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor vid Oxhamns skola i Jakobstad, kommenterar de rådande omständigheterna i lätt sarkastiskt tonfall på Twitter.
– Skulle gärna läsa rektorsbarometern noggrannare men hinner inte för jag måste beställa och distribuera handsprit, visir och pappershanddukar, skriver Höglund-Snellman.
Rektorsbarometern i korthet:
- 644 rektorer medverkade varav 11 var svenska.
- 59% kvinnor och 41% män.
- Undersökningen genomfördes i april-juni 2020.
- I snitt hade respondenterna verkat som rektor i 11,8 år.
- 203 rektorer medverkade i barometern 2019 och 2020.
- 64 % utmattade eller löper risk för att drabbas av arbetsutmattning. (45% år 2019)
- 36% var entusiastiska i sitt arbete. (55% år 2019)
- Uppskattningen för rektorernas arbete har ökat.
- Undersökningen har gjorts av Katariina Salmela-Aro och Minna Huotilainen.
