– En rektor får sällan en andra chans. När du är i en ledande position och drabbas av arbetsutmattning är risken stor att du inte kan fortsätta med samma arbetsuppgifter. Tråkigt nog är det så att när kollegiet märker att rektorn har det utmanande så är det för sent. För också om man på arbetsplatsen nog vill ge en andra chans så har det visat sig att det sällan fungerar, säger Katariina Salmela-Aro, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.
Varför får rektorn inte en andra chans?
– På sätt och viss ger man en andra chans, eller åtminstone vill man ge. Men i ledarskapet ingår ett sorts förtroende, en rektor hjälper andra att lyckas. Och om man en gång tappat det förtroendet är det svårt att återskapa, säger Salmela-Aro.
Det är Katariina Salmela-Aro som tillsammans med kollegan och hjärnforskaren Minna Huotilainen har gjort rektorsbarometern på initiativ av Finlands rektorer rf. Svårigheten med att komma tillbaka efter en utmattning är en orsak till att forskarna tar siffrorna i barometern på största allvar. En annan orsak är att en rektors välmående får återverkningar på hela skolsamfundet.
– De rektorer som är engagerade och mår bra (55,4%) är aktiva och formar hela tiden sin egen arbetsbild. Det är en av nyckelfaktorerna för att inte bli utbränd.
– Viktigt är att lära sig att prioritera. Arbetsbilden är bred. Vilket är kärnuppdraget? Vad kan jag delegera till någon annan? Det centrala är att lära sig att delegera, lita på andra och fokusera på kärnuppdraget.
Finska rektorer upplever att de inte har påverkningsmöjligheter
Rektorsbarometern är en del av ett internationellt forskningsprojekt där även Australien, Irland och Nya Zeeland medverkar. I den jämförelsen sticker Finland ut i den meningen att de finska rektorerna upplever att deras påverkningsmöjligheter inte är så stora som i de övriga länderna.
– Det är en sak man borde ta på allvar. För en känsla av att kunna påverka är ett bra recept mot arbetsutmattning.
En känsla av att kunna påverka är ett bra recept mot arbetsutmattning.
I Finland är också den grupp av rektorer som löper risk för att drabbas av arbetsutmattning något större än i de övriga länderna i undersökningen. Däremot verkar det som om de finska rektorerna skulle vara bättre på att sammanjämka privatliv och arbetsliv jämfört med exempelvis rektorerna i Australien.
Rektorsutbildningen släpar efter
Katariina Salmela-Aro tycker att utbildningen för rektorer inte är up to date. Den har inte uppdaterats med tanke på dagens krav.
– Vi måste fundera på rektorernas fortbildning. Rektorernas arbetsbild förändras nämligen hela tiden. Fler och fler arbetsuppgifter tillkommer. Elevgrupperna blir allt mer heterogena.
Katariina Salmela-Aro vill se mindre skolförvaltning i utbildningen och mera inslag av till exempel motiverande ledarskap.
– Det är också viktigt att lära sig att ta hand om sig själv. Man kan nog som rektor sätta sig på en piedestal och förstå att min roll i det här skolsamfundet är så viktig att då måste jag också se till att ta hand om mig.
Är en bra lärare en bra rektor?
– Jag ifrågasätter det lite grann. Man borde kanske fundera om det finns andra vägar till att bli rektor än via en lärarbakgrund. Att vara rektor är inte en form av ”lärare plus”.
Vi säger ofta att vi har världens bästa lärare i Finland. Har vi också världens bästa rektorer?
– Vi har duktiga rektorer, men välmåendet borde vara på en annan nivå.
Rektorsbarometern i korthet:
– 564 skolor medverkade
– 35 var svenskspråkiga
– 55,4% av rektorerna är engagerade
– 11,5% är utmattade
– 33,4% löper risk för att bli utmattade
– Barometern genomfördes våren 2019.
Text och foto: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström
