Arbetsdrygt men också en möjlighet till utveckling

Ökad arbetsmängd

Maria Udd är klasslärare och rektor för Norra Paipis skola i Sibbo. Hon vittnar föga överraskande om en ökad arbetsmängd sedan skolorna huvudsakligen gick in för distansundervisning i medlet av mars. Det är hon inte ensam om. Närmare 60 procent av de som svarat på FSL:s enkät uppger att undervisningsarrangemangen i stor utsträckning har gjort att tiden som de sätter på arbete har ökat mycket.

– Jag har mest jobbat på skolan. Då får jag ett slut på dagen. De dagar som jag har jobbat hemma har datorn stått på och så plingar den hela kvällen, säger Maria Udd.

Ett problem är uttryckligen att gränsen mellan jobbet och fritiden suddas ut i och med distansundervisningen. 81 procent uppger att de har svårt att sätta gränser för sitt arbete och 74 procent säger att enbart jobba med digitala verktyg ökar arbetsbelastningen. Kartläggningen visar att det är planeringen av den egna undervisningen som ökat på arbetsmängden.

– När själva skoldagen är slut blir det långa eftermiddagar. Att ge instruktioner på distans, så att alla förstår, tar tid, säger Maria Udd.

Kommunikationen utmanande

37 procent av lärarna uppger att kommunikationen med eleverna är utmanande. Något bättre går det med vårdnadshavarna. 16 procent säger att den biten är utmanande.

Vid Norra Paipis skola har man gått in för att träffa eleverna via Google Hangouts varje dag.

– Den största utmaningen är avsaknaden av personlig kontakt. Jag vet att det finns elever som behöver personlig handledning. Den biten har varit tung, säger Maria Udd.

Oron över de elever som är i behov av stöd kan skönjas även i FSL:s kartläggning. Maria konstaterar att elevvården kommer att ha händerna fulla på hösten.

– Elevvårdspersonalen gör sitt yttersta. Men elevvården är beroende av den fysiska kontakten, att du till exempel kan läsa kroppsspråket. Det finns tyvärr de som faller emellan nu, säger hon.

Öppna eller inte öppna skolan?

I skrivande stund är det oklart om distansundervisningen fortsätter också efter den 13.5. Regeringen har utlovat besked under valborgsveckan. Frågan delar den finlandssvenska lärarkåren. 39 procent vill fortsätta med distansundervisning vårterminen till slut, medan 37 procent vill återgå till närundervisning så fort som möjligt. 24 procent uppger att de inte kan svara på frågan.

– Jag är orolig för hur det skall gå om vi inte träffas. Personligen skulle jag gärna se eleverna före sommarlovet. För många är skolan den trygga punkten. Där finns klara ramar, varm mat och trygga vuxna, säger Maria Udd.

Smidig övergång till distansundervisning

På basis av enkäten verkar skiftet från närundervisning till distansundervisning ändå ha gått förhållandevis smidigt. 62 procent uppger att övergången gått överraskande bra och att arbetet just nu förlöper väl. Hälften av lärarna svarar att övergången vid deras skola överträffat förväntningarna.

När lärarna skall bedöma hur undantagsarrangemangen som helhet fungerar svarar 11 procent mycket bra, 49 procent bra, 39 procent ganska bra och dåligt endast en procent.

– I Sibbo har det överlag gått bra. I tiderna var man arg för att det satsades så mycket på IT, men det har minsann betalat sig tillbaka nu, säger Maria Udd.

Också en möjlighet

Kartläggningen vittnar också om att distansundervisningen och undantagstillståndet kan komma att föra något gott med sig. 73 procent av lärarna upplever distansundervisningen som en möjlighet till nytänkande och utveckling. Och 66 procent säger sig ha lärt sig en hel del nytt som de kan komma att ha glädje av i fortsättningen. I stort sett alla respondenter säger sig ha lärt sig någonting nytt.

– Jag har lärt mig mycket. Nu då jag vet vad mina elever klarar av kommer de att få jobba mera självständigt framöver, säger Maria Udd.

– Många elever har kommit fram på ett helt annat sätt än i klassrummet.

Inte som på Strömsö

Alltid går det ändå inte som på Strömsö. Vid Norra Paipis skola hade eleverna inom ramen för en valfri kurs som uppgift att baka muffins.

– Men eleven hade inte kollat med sin mamma vilken ugnsform som kan användas, så den smalt. Då kände jag mig lite skyldig, medger Maria Udd.

Text: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström
Grafik: Chribbe Aarnio