Utvidgad läroplikt
Regeringens stora utbildningspolitiska satsning, den utvidgade läroplikten, träder i kraft den 1.8.2021. Det innebär att andra stadiets utbildning blir avgiftsfri och i fortsättningen upphör läroplikten när eleven fyller 18 år eller avlägger en examen på andra stadiet.
Kurt Torsell, svensk direktör vid Utbildningsstyrelsen, tror att vi är rätt väl rustade för reformen.
– Styrkan i Svenskfinland är att vi är ganska bra på att hitta studieplatser åt våra ungdomar. Vi har också en ganska liten procent som avbryter studierna. Vi har färre avhopp än på finska sidan. Genomströmningen är bra och det samma gäller också placering efter andra stadiet. De som har gått ur gymnasiet kommer vidare och de som gått på yrkesutbildning kommer bra ut på arbetsmarknaden.
Styrkan i Svenskfinland är att vi är ganska bra på att hitta studieplatser åt våra ungdomar.
Kommunförbundet har framfört farhågor att reformen kan resultera i en gymnasiedöd på landsbygden i och med att eleverna får subventionerad skolskjuts in till centralorterna. Det är en utveckling som Torsell inte riktigt tror på.
– Men det är en bra väckarklocka. Vi kan inte förutspå ungdomarnas beteende när det klarnar för dem vad det här innebär.
Utvidgningen av läroplikten träder ikraft för en årskurs i sänder. Tanken med reformen är att alla skall få en andra stadiets utbildning.
Skyldighet att söka sig till utbildning
Bestämmelserna om skyldigheten att söka sig till en utbildning trädde i kraft redan den 1.1.2021. Skyldigheten påverkar de ungdomar som våren 2021 går på årskurs nio. De är huvudsakligen födda 2005.
– Det innebär i praktiken att när den gemensamma elevantagningen öppnar för årskurs 9 så har de en skyldighet att söka en studieplats. Och elevhandledarna har en skyldighet att följa upp att de också ansöker.
– Det har bollats av och an när grundskolans ansvar tar slut. I lagen står det: Det datum som UKM fastslår årligen. Men vi talar om augusti här. Om eleven inte då har en andra stadiets studieplats så faller ansvaret på boningskommunen.
Utbildningspolitisk redogörelse
I början av året kommer regeringen ut med sin utbildningspolitiska redogörelse. Där skall man staka ut långsiktiga politiska målsättningar. Senast gjordes en redogörelse år 2006, det är med andra ord ingen vardagsmat. Anmärkningsvärt är att det under Gun Oker-Bloms ledning också görs en kartläggning av det finlandssvenska utbildningsfältet.
Redogörelsen är för tillfället på remissrunda.
Temporära förändringen i lagen om grundläggande utbildning förlängs
Till följd av coronapandemin gjordes en temporär förändring i lagen om grundläggande utbildning. Tanken var att kunna övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, i klartext distansundervisning, om smittläget så kräver. Giltighetstiden för lagen har förlängts till att gälla till slutet av vårterminen 2021. Utgångspunkten är ändå att undervisningen under vårterminen ordnas som närundervisning.
– Det skall alltid vara en medicinsk bedömning och beslut att övergå till distansundervisning bör fattas i samråd med utbildningsanordnaren, påminner Torsell.
Ny läroplan för gymnasiet
Gymnasiets nya läroplan tas i bruk 1.8. Reformen för bland annat med sig att gymnasieutbildningen omfattar 150 studiepoäng, istället för nuvarande 75 kurser.
Försök med tvåårig förskola
Undervisnings- och kulturministeriet genomför ett försök med tvåårig förskola. Syftet med försöket är att stärka jämlikheten i utbildningen, utveckla förskoleundervisningens kvalitet och att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande.
Ministeriet utser försökskommuner och försöket inleds i augusti 2021.
Fler nybörjarplatser i högskolorna
Yrkeshögskolorna får sammanlagt 1 723 fler nybörjarplatser och universiteten sammanlagt 4 231 fler nybörjarplatser för utbildningar som inleds 2021 och 2022.
Löneförhöjningar
1.4.2021 stiger de kommunalt anställda lärarnas (grundskola, gymnasium och fri bildning) löner med 0,72 procent. Inom yrkesutbildningen är den allmänna löneförhöjningen 0,99 procent.
Inom de privata utbildningsanordnarna, universiteteten och övningsskolorna är den allmänna förhöjningen 1,1 procent. Den gäller från den 1.6.2021.
På Åland har man en allmän löneförhöjning på 1 procent från och med första februari.
Text: Mattias Fagerholm
