Nästan varannan elev har utländsk bakgrund

Närpes skiljer sig märkbart från andra delar av Svenskfinland när det kommer till elever som inte har svenska som modersmål. Över 18 procent av befolkningen i staden har utländsk bakgrund. Pjelax skola har 96 elever varav 40 procent har annan språklig bakgrund. Det är den största procenten man haft hittills och för tillfället består den största invandrargruppen av vietnameser.

– Nästa läsår då eleverna i den förberedande undervisningen kommer till ordinarie klass så är mellan 25 och 50 procent av eleverna från en annan språklig bakgrund i samtliga klasser, säger rektor Mona Göthelid.

Nu är vi här!

Det är den stora arbetskraftsinvandringen som gör att andelen elever med utländsk bakgrund skjuter i höjden. Nya familjer och elever kan dyka upp utan förvarning.

– De kan vara så att de knackar på bildningskansliets dörr och säger: nu är vi här, konstaterar Mona.

Då är den förberedande undervisningen etapp nummer ett. Den cirkulerar mellan ett antal skolor i staden. Skolorna väljs ut utgående från hur skolskjutsarna fungerar och huruvida det finns lämpliga utrymmen. Pjelax ligger drygt tio km från Närpes centrum och fick sin första förberedande klass år 2008 då trycket på Mosebacke skola i centrala Närpes blev för stort. Också i Pörtom har man nu för första gången startat upp förberedande undervisning, men den här hösten har de flesta invandrareleverna landat i Pjelax. En förberedande grupp är inte konstant till antalet, men utöver de 13 elever man har för tillfället finns inte kapacitet att ta emot fler.

Segregera inte

Eleverna går ca ett år i den förberedande undervisningen men målsättningen är att de snarast möjligt flyttas över till den ordinarie undervisningen. Genast från början är invandrareleverna med de övriga eleverna under färdighetsämnena och under olika gemensamma evenemang i skolan. Eleverna skall inte segregeras fysiskt i en separat byggnad.

– Eleverna måste vara en del av skolan. Man måste se de nya eleverna, lära sig namnen på dem och de måste få se hur skolmiljön fungerar i Finland. Det är inte välkomnande att ha dem bortschasade i något hörn, säger Ida.

– Under distansundervisningsperioden var eleverna i förberedande undervisning fysiskt i skolan och då saknade jag väldigt mycket de övriga eleverna. Det fanns inga modeller för invandrareleverna, säger Mona.

Bygg vidare på tidigare kunskap

I Närpes har man försökt utveckla metoder för skolorna att hantera den stora elevtillströmningen. För fyra år sedan fick man pengar av Utbildningsstyrelsen för att utveckla ett kartläggningsmaterial att använda när eleverna kom till Finland. Nu finns ett digitalt material på elevernas modersmål som ger skolan information om tidigare språkkunskaper och skolbakgrund.

– För att uppnå resultat måste man bygga vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper. Vissa elever kan ha gått i skola flera år och det måste utnyttjas, säger Ida.

Utveckla språk och ämneskunskap parallellt

Projektet gav mersmak. Vid Pjelax skola började man fundera på hur man kunde skapa en bättre undervisning i de ordinarie klasserna. Att utveckla ett fungerande vardagsspråk tar 1 till 2 år. Men att utveckla ett fungerande skolspråk tar mellan 5 och 8 år, också om man har goda förutsättningar.

– Att säga ”de här eleverna kan inte komma till ordinarie undervisning ännu, de kan allt för lite svenska” är ett förlegat tankesätt och det fungerar inte, säger Ida.

– Man måste utveckla kunskapen och språket parallellt. Det finns ingen tid att vänta på att språket skall vara färdigt innan man börjar utveckla ämneskunskaperna.

Därför drog man igång projektet Språkstark, finansierat av Svenska kulturfonden. Målsättningen var att bygga upp en fungerande språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dvs att utveckla den ordinarie undervisningen så att den fungerar bättre också för elever med annan språklig bakgrund. Tanken är att projektet skall utmynna i en sorts handbok som man kan ha nytta av både i Närpes men också i övriga delar av Svenskfinland.

– Med så många elever med annat modersmål än svenska går det inte att fortsätta som man alltid har gjort, säger Ida.

– Vi kan inte endast ha fokus på den förberedande klassen. Det är bara en lite den av resan, största delen består av den övriga skolgången.

Hur skall man förändra undervisningen?

– Det är viktigt att eleverna får använda språket i meningsfulla sammanhang.  Man kan inte enbart använda språket under lektionerna i svenska och litteratur utan vi gör det inom ramen för alla läroämnen, säger Ida.

– Eleverna måste få tala, läsa och skriva mycket så att de mångsidigt får använda språket. Vi rör oss från det konkreta vardagsnära till det mer abstrakta skolspråket. Kommunikationen och det sociala samspelet med de andra eleverna är viktigt. Det talade språket blir en bro till det skriva språket.

Hur syns det här i klassrummet?

– Det är mycket mera elevaktivitet i våra klasser nu, säger Mona. Vi planerar mer helhetsbetonat än tidigare.  

Alla gynnas – inte bara invandrareleverna

Vid Pjelax skola sticker man inte under stol med att deras arbetsmetod kräver mycket arbete, i synnerhet en gedigen förhandsplanering. Men man betonar också att de undervisningsmetoder man tillämpar gynnar alla elever i klassen, inte bara de med invandrarbakgrund.

– Nyckeln till att lyckas är en gemensam plattform för hela skolan. Att alla får känna att jag och min bakgrund och kultur är viktig, säger Mona.

– I den bästa av världar skulle det finnas personal som behärskar språken i skolan. För det är viktigt att eleverna får fortsätta utveckla sitt modersmål. Om du har du ett starkt modersmål så har du många krokar där du kan hänga upp nya ord och begrepp, säger Ida Kauppila.

– Vårt jobb är spännande och utmanande. Det roliga är att få vara kreativ och utmanas och vara lite på hal is för att sedan känna att man når fram, säger Mona Göthelid.

Läs också:

FSL-kartläggning: Krokig svensk integrationsstig

Ledarkommentar: Öppna dörren till den svenska skolan