Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina. Redan samma vår anlände drygt 100 ukrainska elever till Kristinestad. Orsaken till att så många landade just i Kristinestad beror på den flyktingmottagningscentral som finns i staden.
Under sommaren kom ytterligare en våg av ukrainska flyktingar och när höstterminen inleddes hade man 140 ukrainska elever i rullorna.
-Vi hade en månad på oss att hitta lärare och assistenter. Det vara bara att jobba på. Vi räknade nog inte arbetstimmar den våren, minns Maarit Söderlund, bildningsdirektör i Kristinestad.
Vid sidan av att rekrytera undervisningspersonal gällde det också att hitta utrymmen för alla elever.
-Vi hittade lediga utrymmen i vårt gamla sjukhus. Det var inte bästa möjliga alternativ. Det har nämligen tagit jättelänge för dem att lära sig språket. De elever som placerades nära det finska eller svenska högstadiet har haft det lättare, säger Söderlund.
Kristinestad är tack vare sin flyktingmottagningscentral ingen novis när vi talar om integrering. Idag uppgår antalet ukrainare i staden till omkring 1000. Det bör man se i förhållande till att befolkningsmängden är ca 6500 totalt.
-Vi har ganska lång erfarenhet av att ha elever med utländsk bakgrund, från olika kulturer samtidigt. Så det här var ingenting nytt för oss.
Att integrera är ingenting nytt för det finska skolväsendet i staden, bör man tillägga. För huvudsakligen har flyktingarna valt att integreras på finska. Antalet ukrainska elever inom den grundläggande utbildningen har stabiliserats till ca 100 elever, men av dessa går endast 12 i svenskspråkig skola. I den finska lågstadieskolan har nästan hälften av eleverna utländsk bakgrund. Från och med hösten är alla ukrainska elever integrerade i klasserna, och de temporära sjukhusutrymmena används inte längre.
Madeleine Heir är rektor för Kristinestads skola. Av skolans 102 elever kommer sju från Ukraina. Heir är också klasslärare för årskurs 3 och i klassen på 15 elever har hon tre ukrainare. Utmaningarna är många, främst språkliga. Elevernas kunskaper i svenska är ännu väldigt begränsade.
-Det är svårt att komma från ett annat land och börja läsa till exempel historia och omgivningslära på ett främmande språk. Mycket hänger på hur mycket de själva vill lära sig. Det går bra, men vi har inget gemensamt språk, säger Madeleine Heir.
Mycket handlar om att hitta sätt att kommunicera med varandra, långt sker det med hjälp av tekniska hjälpmedel. Google translate är ett redskap, men det har också sina brister.
-Det blir en mur mellan eleven och läraren när man skall använda sig av en översättningsapp, säger Heir.
-Vi har inte fått någon fortbildning i hur man undervisar elever med andra språk. Vi testar oss fram. Men det som funkar i min klass funkar inte nödvändigtvis i en annan.
Eftersom integreringen tidigare nästan uteslutande har skett inom det finska skolväsendet har man heller inga arbetsmetoder att falla tillbaka på.
-Man har ingenting att utgå ifrån då man inte har någon erfarenhet. Gärna skulle man ha en slags handbok.
Trots utmaningarna välkomnar både rektorn och utbildningsdirektören de ukrainska eleverna. Många kommuner brottas med ett minskande elevantal, det i allra högsta grad gäller också Kristinestad. Hösten 2022 inledde endast två elever sina studier vid Kristinestads gymnasium.
-Vi är glada att vi har fått elever och vi tar gärna emot fler, säger Maarit Söderlund. På finska sidan har vi utländska elever som har skrivit studenten hos oss.
-Absolut välkomnar vi dem. Men det krävs mycket, och vi räcker inte till. Det behövs mer resurser, säger Madeleine Heir.
När det kommer till resurser efterlyses ett större statligt ansvar.
-Vi får statsandelar, men mycket mer pengar behövs. Staten borde ta större hänsyn och stöda mer, säger Söderlund.
-Vi har inte fått mer resurser, det ska rulla på med det vi har. Vår speciallärare jobbar med de ukrainska eleverna men det finns också andra elever med svårigheter som behöver speciallärarresursen, säger Heir.
Borde den finlandssvenska skolan i större utsträckning ta emot elever med utländsk bakgrund?
-Ja, det tycker jag. Men lärarna behöver verktyg för hur man ska jobba praktiskt. Vi behöver en grund att stå på, säger Madeleine Heir.
Vad tycker du?
Vilka tankar väcker tidningen Lärarens reportage om elever med utländsk bakgrund i den finlandssvenska skolan hos dig? Har du erfarenheter eller synpunkter som du vill dela med dig av? Hur ser det ut på din skola? Vilka utmaningar har du stött på? Det går att kommentera artiklarna på tidningen Lärarens webbplats eller så kan du också ta kontakt direkt med redaktionen.
Text och foto: Mattias Fagerholm.
Lämna ett svar