Uppskattningsvis omkring 8 miljoner människor har tvingats fly från Ukraina på grund av Rysslands anfallskrig. Flyktingströmmen har också nått oss. I augusti hade över 62.000 ukrainare sökt asyl eller tillfälligt skydd i Finland. En betydande del är barn.
För tillfället går över 12.000 elever från Ukraina i finländsk skola och andelen ökar hela tiden. Men det som är slående är att andelen ukrainska elever i den finlandssvenska skolan är liten. I september 2023 hade vi totalt 204 elever i den svenska förskolan, den grundläggande utbildningen samt inom den förberedande utbildningen.
Det handlar inte om att den finlandssvenska skolan skulle vara avogt inställd till barn med utländsk bakgrund. Problemet är att inte ens de tvåspråkiga kommunerna alla gånger erbjuder integrationstjänster på svenska. I exempelvis Helsingfors började man inkludera invandrare på svenska så sent som år 2012. En ljusglimt är att regeringen ska stärka den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024.
FSL:s kartläggning från 2021 visade att den svenska integrationsstigen är krokig. Många invandrare skulle gärna integreras på svenska men erbjuds nödvändigtvis inte ens möjligheten. Därmed går den finlandssvenska skolan miste om ett värdefullt elevtillskott som kan vara helt avgörande med tanke på det framtida svenska skolnätet. I exempelvis Kristinestad brottas det svenska gymnasiet med att elevantalet sinar. Staden har en svensk majoritet, andelen ukrainska elever är hög, men största delen integreras i den finska skolan.
Den finlandssvenska skolan är kanske bäst i världen på att jobba med elever som har ett annat modersmål än undervisningsspråket.
Vanda är Finlands mest mångkulturella kommun. Men man kan inte säga att det återspeglas i stadens svenskspråkiga skolor. De svenska skolorna i Vanda sticker dock ut i den bemärkelsen att andelen elever med tvåspråkig bakgrund är exceptionellt stor. Man kan nästan säga att alla elever är tvåspråkiga. I Vanda finns med andra ord en enormt stor erfarenhet och kompetens bland lärarkåren att jobba med barn som har en svag svenska eller rent av obefintliga kunskaper i svenska. Det här kan man säga att gäller Svenskfinland i stort. Den finlandssvenska skolan är tack vare decennier av erfarenhet kanske bäst i världen på att jobba med elever som har ett annat modersmål än undervisningsspråket.
Den kompetensen ska vi inte vara blygsamma med att framhålla och det kan säkert också vara en fördel i fråga om att integrera elever med utländsk bakgrund. Vid sidan av det faktum att den svenska skolan i och med den sjunkande nativiteten kommer att vara i behov av fler elever finns också en humanitär aspekt. Svenskfinland och den svenska skolan kan och bör öppna famnen för de utländska eleverna.
