Mattias Fagerholm

Öppna dörren till den svenska skolan

Finland tampas med en åldrande befolkning och med en låg nativitet. Som ett svar på den ohållbara ekvationen nämns allt oftare den arbetsrelaterade invandringen. För den finlandssvenska minoriteten är det av vikt att hålla sig i framkanten i den här frågan och se till att en del av de invandrare som kommer till Finland integreras på svenska.

Den finlandssvenska skolan är i en nyckelposition när det kommer till inkludering på svenska. Hur väl förberedda är vi på den utmaningen? Svaret på frågan varierar stort från kommun till kommun. I vissa skolor finns knappt någon elev med utländsk bakgrund men i exempelvis Närpes har vissa skolor upp emot hälften av eleverna annat modersmål än svenska.

Den finlandssvenska skolan är i en nyckelposition när det kommer till inkludering på svenska.

Integreringen i Närpes har lyfts fram som ett framgångsexempel och Svenskfinland kan med fördel dra nytta av den långa erfarenhet man har av integrering i staden. De framgångsfaktorer som under årens lopp har utkristalliserats kan med fördel användas även på annat håll.

I samma andetag finns det skäl att poängtera att det inte utan eftertanke går att slå upp dörren till den finlandssvenska skolan. För att inkluderingen skall lyckas krävs en tydlig struktur och att man ger skolan de redskap som behövs. Man kan inte sticka under stol med att integrera elever med utländsk bakgrund i den finlandssvenska skolan är en kraftansträngning som kräver extra resurser.

Samtidigt finns det mycket som talar för att den finlandssvenska skolan kunde flytta fram positionerna i den här frågan. Antalet grundskolor minskar i rasande takt i Finland. Enligt Utbildningsstyrelsens beräkningar kan antalet skolor i värsta fall minska med närapå hälften före utgången av år 2040. Vi vill inte att en stor del av de nedlagda skolorna skall vara svenska.

I Svenskfinland är vi bevisligen duktiga på att integrera invandrare. En färsk studie från Migrationsinstitutet visar att personer med utländsk bakgrund har bättre levnadsvillkor och hälsa i de svenskspråkiga områdena än i de finskspråkiga. Svenska Österbotten sticker här ut i positiv bemärkelse. Det finlandssvenska sammanhanget kan kännas mer bekant och mänskligt och därför är det lättare att integreras, slås det fast i rapporten.

Ytterligare kan man konstatera att den finlandssvenska skolan har en lång tradition av elever som inte har svenska som modersmål. De finskspråkiga eleverna har visserligen inte utländsk bakgrund, men den svenska skolans erfarenhet av elever i behov av språkligt stöd är ett trumfkort i sammanhanget.