Problemet inte så stort som man låter förstå

nils saramo
Att säga att det är dålig kvalitet på läromedlen är att underkänna hela den kunskap som finns i branschen, säger Nils Saramo.

Läromedelschef Nils Saramo vid Schildts & Söderströms välkomnar den aktuella läromedelsdiskussionen i Svenskfinland. Vår existens som folkgrupp hänger långt ihop med vår skola, och skola och läromedel går hand i hand, säger Saramo. Däremot skriver han inte under den kritik som har framförts.

Kvaliteten

I läromedelsdebatten har det vidhållits att de finlandssvenska läromedlen inte till alla delar håller måttet. Nils Saramo ställer sig tveksam till att det här verkligen är en allmän uppfattning i de finlandssvenska skolorna. Han påminner om att förlagen har ett brett uppdrag och läromedlen skall tjäna hela skolfältet.

– Som pedagog kan man ha en ambition och följa vissa riktlinjer som kanske inte representeras i ett läromedel. Inget läromedel passar alla lärare. Varje läromedel är ett basläromedel som du måste anpassa efter ditt sätt att undervisa. Bara för att det inte finns ett skräddarsytt material för ditt sätt att undervisa betyder det inte att kvaliteten är dålig. Jag uppfattar att kvaliteten är en spegelbild av det som vi ser i våra skolor, för läromedel göras av lärare, dvs kolleger till de som kritiserar kvaliteten, säger Nils Saramo.

– Det finns proffsiga läromedelsteam med forskare, universitetsmänniskor och lärare med lång erfarenhet. Att lite flummigt säga att det är dålig kvalitet är att underkänna hela den kunskap som finns i branschen. Någonstans ställer jag mig frågan om det är så här lärarkåren ser det, eller är det enskilda röster som utgående från sin metodik uppfattar att det här inte duger.

Utgivningstakten

En annan fråga som har ventilerats är utgivningstakten. Att Svenskfinland tidtabellsmässigt ligger steget efter det finska Finland.

– Vi gör allt vad vi kan för att svara mot vår egen utgivningsplan, som vi meddelar i rätt god tid i förväg. Jag vet att vi har en historia av att  det har varit lite sämre, men vi jobbar stenhårt för att bli bättre. Jag uppfattar inte att det är en sanning att vi är försenade med vår utgivning.

– Det finns inte en chans att någon aktör skulle kunna svara mot varje enskilt arrangemang som man gör i skolorna.

Många finlandssvenska läromedel är översatta från finska. Då blir det ju en fördröjning?

– Vi kan givetvis inte göra ett fullvärdigt arbete förrän vi har en förlaga. Oberoende av vem som översätter så kommer de inte att kunna göra det snabbare. Då är det i mitt tycke inte en försening. Det är så här strukturen ser ut. Vi har pressat våra samarbetspartners på finska sidan med att få deras manus redan i utvecklingsskedet. Jämfört med tidigare kan vi börja ca ett halvt år tidigare med produktionen.

Utbudet

– Jag menar att läget inte är så dåligt. Vi har flera aktörer som gör läromedel för den finlandssvenska skolan. Det finns ett utbud att välja på i de flesta ämnen. Vi har i enskilda ämnen upp till fyra parallellserier i det lilla finlandssvenska marknadsområdet. Det är inte illa. Vissa enskilda, små ämnen har inte tillräckligt med material och där finns en befogad kritik.

Vad kunde man göra bättre?

-Till exempel franska och spanska på gymnasienivå samt livsåskådning i grundskolan (åk 1-6) är problemområden. Och så finns det ämnen där återanvändningen är fruktansvärt hög. I princip köper en skola en klassuppsättning endast en gång. Om man endast såg affärsmässigt på det skulle ingen ta sig an de här ämnena.

Businessen

Små läroämnen, med små volymer är ekonomisk en utmaning för förlagen. Statsstödet på 80.000 euro som UBS fördelar för läromedel med liten spridning är försvinnande litet.

– Anslaget är en positiv sak, men summan borde vara någonting helt annat, säger Saramo.

Är lösningen en nolla till?

– Knappast en nolla till, men det enda sättet för en aktör inom läromedelsbranschen att för stöd för en verksamhet som inte är lönsam är den här kanalen. Det finns ingenting annat.

Är det inte en ganska god affär att göra läromedel i Svenskfinland?

– Det är lite vinstbringande om man ser på helheten, men en riktigt god affär är det inte. Det bygger på ett gemensamt samhälleligt intresse, som möjliggörs med hjälp av fonderna. Svaret är nej, det är nog inte en god affär.

Läromedelsproduktionen är vinstbringande hos er. Hur mycket plus gör ni?

– Jag har inte befogenheter att prata siffor. Som helhet är den vinstbringande, men det är inte ofantliga siffror.

Läromedelsproduktionen håller liv i de förlustbringande delarna av er verksamhet?

– Så är det. I varje förlag finns det olika typer av verksamhet. Läromedelsverksamheten på vårt förslag har alltid varit vinstbringande.

Skall de finlandssvenska läromedlen skall bära upp den finlandssvenska prosan?

– Så enkelt är det inte. Om vi inte går på plusminusnoll eller gör en liten vinst så finns inte företaget kvar. Den finlandssvenska litteraturen är också viktig och vi har valt att bygga vår helhet av läromedel och litteratur i ett och samma företag. Det gagnar den verksamhet som vi vill ha i förhållande till Svenskfinland.

En diskussion om hur stor del av vinsten som går till produktutveckling och hur stor del till att täcka förlusten kunde vara väsentlig?

– Det är väsentligt, men självfallet utvecklar vi våra läromedel. Vi gör en storsatsning på digital utveckling för tillfället. Det finns ingenting som förhindrar en utveckling på läromedelssidan på grund av att litteraturen. Behöver vi göra en läromedelssatsning så görs det.

Ett tecken på att läromedel inte är en helt dålig affär är att Otava, rätt offensivt, gått in på den finlandssvenska marknaden?

– Det är sunt, konkurrens är alltid positivt.

Text: Mattias Fagerholm
Foto: Martti Vaalahti

Tyck till om läromedlen!
 
– Hur ser du på läromedelssituationen?
– Hur fungerar det i din skola/kommun?
– Vad saknar du i läromedelsväg?
– Vilka är dina utvecklingsförslag?
– Vilka problem har du stött på?
– Vilka tankar väckte tidningen Lärarens artiklar kring läromedelsfrågan hos dig?

Vi har öppnat en kommentarsfunktion för de webbartiklar som tangerar läromedlen.

Tyck till på webben eller ta kontakt med tidningens redaktion: mattias.fagerholm@fsl.fi eller tom.ahlfors@fsl.fi

Läs också:

Påvar dör och byts ut men samma finlandssvenska lärobok består

4 svar till “Problemet inte så stort som man låter förstå”

  1. B-finskan är ett problem inom grundläggande utbildningen. Inte ett endaste läromedel. Det finns en liten grupp elever, som av olika orsaker studerar B-finska. Och därmed lärare som inte har något färdigt material att ta till.

  2. De digitala tillägsmaterialen i svenska och litteratur har hittills bestått av en lärarhandledning och pdf:ade övningspapper. Inte mycket digitalt i det. Nu har en ny serie kommit där tilläggsmaterialet ska vara digitalt. Men då måste man införskaffa en helt ny serie igen…
    Kunde det finnas fristående, digitala läromedel som eleverna kunde använda? Med uppgifter och övningar knutna till det digitala materialet. Nu måste man köpa en omfattande och dyr licens utan att veta hur det riktigt fungerar. Att förnya en hel serie är inget som låter sig göras för ofta.

  3. Översättnings problematiken och att hålla läromedlen uppdaterade är något som varit en evighetsfråga redan. För att få en bättre lösning på detta behövs mera finansiering. Då ges det en bättre möjlighet för lärare att arbeta på heltid med att tillverka och översätta läromedel.
    Förutom detta så ser jag också att kommunerna behöver se sig i spegeln. Läromedel är inte endast en språklig jämlikhetsfråga, utan även inom kommunerna i samma språkgrupp kan detta skötas olikt. Med detta ifrågasätter jag inte att läroplanen, som är vårt rättesnöre, att den inom kommunen följs. Utan problematiken uppstår hur föräldrar kan stödja sina barns skolgång då eleverna saknar läromedel eller de har endast digitala lösningar utan behövlig teori. Jag har även upplevt att föräldrar köpt läromedel åt sina barn då skolan ej kunnat erbjuda detta. Då har vi kommit långt bort från jämlik undervisning.
    Min syn på arbetsböcker har ändrats under åren. Jag hör till de lärare som producerat massvis med material, som jag ansett varit bäst för mina elever. Eller har de varit bäst för mig själv? De senaste åren har jag haft möjlighet att använda arbetsböcker i kemi och fysik. De följer läroplanen, men kanske inte alltid uppfyller mina önskemål hur jag vill öva ett specifikt tema. Arbetsböckerna sparar åtminstone på min ork och energi, som jag kan sätta på att utveckla undervisningen på andra områden. Jag anser att vi fokuserar oss på fel sak om vi alla försöker uppfinna hjulet hela tiden då vi samtidigt ondgör oss om vår ork i arbetet.
    Det är viktigt att vi får ha vår pedagogiska frihet, men det borde även ges oss alla möjlighet att använda läromedel som följer läroplanen.

  4. Långa matten och gymnasiets fysik saknar fortfarande repetitionsmaterial på svenska.