– Den första effekten av den utvidgade läroplikten är den tryckta lärobokens död, säger Sture Lindholm, lärare i historia och samhällslära vid Ekenäs gymnasium.
Lindholm har 30 års lärarerfarenhet, visserligen med kortare pauser för författarskap. Han har haft sitt finger med i stort sett all finlandssvensk läromedelsproduktion när det kommer till historia på gymnasienivå.
– Digitaliseringsivern för läromedlen i historia har gått trögt ända tills nu. Nu tvingar man fram den, säger han.
Sture Lindholm är inte det minsta förtjust i utvecklingen. Tvärtom slår han ett slag för den tryckta läroboken.
– Det finns ämnen där digitala läromedel lämpar sig utmärkt. Men i historia, där du skall kunna ta till dig långa texter, blir det jobbigt. Det ser man på eleverna som sitter med sina små skärmar och scrollar fram och tillbaka och försöker tyda vad det står. Under årens lopp har jag märkt att de har stora problem att förstå vad de läser. Skillnaden är markant. Läsförståelsen är inte lika utvecklad som tidigare.
Vilka blir konsekvenserna av det?
– Eleverna orkar inte läsa mera än vad som syns på telefonskärmen. Och bara förenklade versioner.
Vad innebär det i det långa loppet?
– Du får lätta svar på svåra frågor. Vad det får för konsekvenser med tanke på bildning, färdigheter och läskunskap återstår att se.
Går det att ändra på riktningen?
– Det kan hända att man tänker om då följdverkningarna klarnar. Men så länge det stora finlandssvenska förlaget kör i den här riktningen så lär det inte ske. Man har i flera år drivit en kampanj för att få bort de tryckta böckerna.
Förlaget: ”Det går inte ihop ekonomiskt”
Vid Schildts & Söderströms säger man att det är felaktigt att förlaget skulle eftersträva enbart digitala läromedel. Enligt läromedelschef Nils Saramo har man sedan införandet av gymnasiets nya läroplan år 2016 hela tiden gett ut både tryckta och digitala läromedel.
– Vi har i flertal sammanhang försökt initiera en diskussion om eventuella följdverkningar ifall skolorna helt övergår till digitala läromedel. Precis som Sture, oroar vi oss för vad som händer med bildning, färdigheter, läskunskap och också hälsa, säger Saramo.
Sture Lindholm tycker att digitaliseringen blir något av en självuppfyllande profetia. Om det inte trycks läroböcker, går det ju inte heller att beställa dem, konstaterar han.
– Schildts & Söderströms har slutat trycka läromedel för de studerande som ännu nästa läsår ska skaffa egna böcker. De tryckta läroböckerna i historia kurs 3 tog slut redan efter årsskiftet i år. Så nu går förlagens sedan länge utbasunerade vision i uppfyllelse, säger Lindholm.
– Inför innevarande läsår gick vi ut med att vi ger ut läromedel både i tryck och digitalt. I november fick vi dock slänga in handduken då det gäller gymnasiets tryckta läromedel. Skolornas har nästan enbart beställt digitala läromedel, över 90 procent. Därmed är det inte möjligt att ge ut tryckta läromedel. Det går helt enkelt inte ihop ekonomiskt, säger Nils Saramo.
Pengarna styr i kommunerna
Den främsta orsaken till att kommunerna främst satsar på digitala läromedel stavas ekonomi. Digitala licenser är billigare än tryckta böcker. Men om man kan återanvända böckerna sätts kostnaderna i ett annat sken. I Raseborg har man därför gått in för att i samarbete med kommunens bibliotek bygga upp en bank med kurslitteratur för gymnasiet. Ekenäs gymnasium köper in böckerna och biblioteket sköter utlåningen.
– Det ger oss en möjlighet att ha kvar tryckta böcker. Och på sikt blir det förmånligare, säger Petra Blomqvist, rektor vid Ekenäs gymnasium
– Inom de humanistiska ämnena ser man lite annorlunda på de digitala läromedlen än inom de naturvetenskapliga. Forskningen visar att en skärm inte alltid är det bästa för inlärningen, säger hon.
