Inför Världslärardagen som instiftades 1994 av UNESCO och som firades för 25:e gången den 5 oktober i år, publicerade FSL ett pressmeddelande för att uppmärksamma en yrkeskår som utför en av vårt välfärdssamhälles viktigaste uppgifter.
På flera håll i Svenskfinland firades dagen med en fortbildningsdag. På Världslärardagen har lärarna all orsak att vara extra stolta över det arbetet de gör, samtidigt som det är en dag då de kan få nya intryck via fortbildningen som i sin tur kan utveckla deras egen undervisning. Denna dag ska ge intryck och engagemang i yrket, engagemang för elevers och studerandes bästa.
Jag hade själv glädjen att få delta i en fortbildningsdag som ordnades i Vasa övningsskola. Där samlades över 700 lärare för att öka sin kompetens kring läsning och förbättra sitt kunnande. Det jag upplevde som mest positivt var att det ordnades ett stort antal workshoppar och lärarna fick själva fick välja vilka tre de ville delta i. Det är viktigt ur en motivationsaspekt att lärare ges möjlighet att själva bestämma vad de anser vara det viktigaste i fortbildningssyfte.
I konceptet ingick också att lärare från skolorna från Vörå till Kristinestad i workshopen presenterade vad de gör i skolorna, ett koncept jag gillar då vi på detta sätt kan dela med oss av allt gott som görs i våra skolor.
Det hördes ett positivt sorl i korridorerna då deltagarna förflyttade sig från ett ställe till ett annat. Visst kan också jag tycka att avståndet från Kristinestad till Vasa är långt, men jag hoppas verkligen att arbetsgivaren på något sätt även kompenserar detta.
Det är viktigt att i större utsträckning än tidigare lyfta fram att vår lärarkår har ett mycket gott anseende, en lärarkår som utomlands uppskattas för sin kompetens, en lärarkår som enligt mig är den bästa i världen.
FSL har ofta betonat vikten av fortbildning för att bibehålla kvaliteten och utveckla skolan. Att stampa på stället fungerar inte, men samtidigt ska vi också i vår utvecklingsiver våga stanna upp för att reflektera och bedöma om skolan är på rätt spår.
Inom förbundet är vi väl medvetna om de utmaningar både lärare och rektorer står inför. Det är viktigt att i större utsträckning än tidigare lyfta fram att vår lärarkår har ett mycket gott anseende, en lärarkår som utomlands uppskattas för sin kompetens, en lärarkår som enligt mig är den bästa i världen.
För min del avslutades Världslärardagen med en fest som lärarföreningarna arrangerade på Strampen i Vasa, en fest där över 200 lärare ännu efter arbetsdagens slut ville sammanstråla för att fira tillsammans. En fest med många skratt och en stämning av samhörighet. Då jag gick därifrån tänkte jag på dem som är i den situationen att de inte har ork att ge fullt ut av sig själv.
Dem bör vi fortsätta jobba för, samtidigt som vi ska jobba för att bibehålla den goda stämning jag fick uppleva både i Övningsskolans korridorer och på Strampen.
