Lärare så in i Norden

anders rusk
Anders Rusk har i tio års tid varit spindeln i NLS-nätet.

Nordiska lärarorganisationers samråd NLS är en samarbetsorganisation för de nordiska lärarorganisationerna. 17 lärarförbund och totalt ca 600.000 lärare finns under NLS paraply. Det största förbundet har 230.000 medlemmar och det minsta endast 200. Generalsekreterare Anders Rusk har i tio års tid varit spindeln i nätet som fört samman dessa olikartade världar. Erfarenhetsutbytet är det väsentliga, menar han. Vi kan lära av varandra.

Anders Rusk har gjort en lång facklig karriär inom både FSL och OAJ. Först som förtroendevald men sedan 1995 som anställd på OAJ. Nu avgår han med pension från posten som NLS generalsekreterare.

– Det har varit mycket intressant. Det var en dröm i tiderna att få jobba nordiskt. Och det här är väl det bästa tänkbara om man vill göra det.

”Erfarenhetsutbytet är kittet som håller ihop NLS”

NLS sysslar i huvudsak med erfarenhetsutbyte.

– Jag har hela tiden sett att det är det vi behöver. Vi lär av varandra. Det har visat sig vara en bra väg. Det är ett arbetssätt som alla kan delta i.

– Erfarenhetsutbytet är kittet som håller ihop NLS. Vi utgår från ordförandelandets frågor och så kan de andra länderna spegla sig i dem.

Gränsöverskridande fackligt samarbete viktigt

Man kan säga att de nordiska lärarorganisationerna måste samarbeta. Det gör man nämligen på arbetsgivarhåll och ministernivå också.

–  Alla har ett erfarenhetsutbyte och både goda och dåliga idéer har hämtats från de andra länderna. Då måste facken vara alerta. Ta nu till exempel lärarpermitteringarna i Finland. De har inte gått vidare till de andra nordiska länderna eftersom det har ett lite annorlunda system. Men risken finns att de inspireras av modellen.

Man kan också lära av de andra förhandlingssystemen i Norden. Vad har fungerat bra? Danmark har de högsta lärarlönerna i Norden. Vilka är exempelvis deras framgångsrecept i löneförhandlingarna? I Sverige har man rent lönemässigt kunnat dra nytta av den enorma lärarbrist som finns i landet. Och i Norge har man redan i många år uppnått samma löneförhöjningar som den privata sektorn. Där har löneutvecklingen bättre än i Finland hållit samma steg som på den privata sidan. Men det har krävt upprepade strejker de senaste åren.

– I Finland sackar vi efter eftersom vi inte har några löneglidningar.

Finland har inte haft en lärarstrejk sedan 1984. Inte heller i Sverige har man strejkat. Priset för de högre lönerna i Norge och Danmark har varit en betydligt större oro på arbetsmarknaden. Strejker i Norge och i Danmark drabbades lärarna av lock out 2013. Då var arbetsgivarens nypor hårda och efter fyra veckors lock out ingrep riksdagen och skrev in lärarnas arbetstid i lagen.

– Erfarenhetsutbyte i de här frågorna är otroligt viktigt för ett fackförbund. Hur gick det i Danmark? Det fanns finska politiker som sneglade på Danmark 2013.

Kommer vi att få se lärarstrejker i Finland de närmaste åren?

– Det tror jag. Lärarna kommer i något skede att få nog.

Djävulen sitter i detaljerna. Ofta är det så att när vi börjar med ett projekt i Norden så är luntan väldigt tjock. Men när man har plockat bort de saker man inte kan komma överens om så finns det till slut väldigt lite kvar.

Konsensus = tandlöst?

Det är medlemsförbunden som har mandatet i NLS. Man kan enas i gemensamma frågor och till exempel rikta ett brev till alla ministrar i Norden. Men det förutsätter att alla förbund skall godkänna det.

– Under min tid har vi sänt några brev till ministrarna, och vi har sänt ett till FN:s generalsekreterare.

Hur svårt är det att hitta en gemensam samsyn?

– Det är svårt. Fast vi är så lika i Norden så är vi ändå väldigt olika. Och djävulen sitter i detaljerna. Ofta är det så att när vi börjar med ett projekt i Norden så är luntan väldigt tjock. Men när man har plockat bort de saker man inte kan komma överens om så finns det till slut väldigt lite kvar. Och då är det så allmänt att det är tandlöst.

Är inte det frustrerande?

– Ibland kan det vara jäkla frustrerande. Jag fick till exempel i uppgift att skriva ett demokratipapper. Det gick inte vidare, alla kunde inte omfatta det. Det finns inte en gemensam syn på demokrati i Norden.

Men visst går de också att hitta en nordisk samsyn i exempelvis internationella frågor Också när det gäller synen på lärarprofessionen är man ganska eniga i Norden. Man är överens om att forskningens betydelse är stor när det gäller lärarprofessionen.

– Där har Finland en stark ställning i och med att vi har en lärarutbildning på magisternivå. Den pedagogiska forskningen står på en stark bas hos oss. Den vägen kan man höja på lärarprofessionens status och därmed också lönerna.

”FSL är mitt fackliga hem”

Vägen till NLS fick sin start i FSL. Anders Rusk har bland annat varit ordförande för Esbo-Grankulla lärarförening och Helsingfors svenska lärarförening. Han aspirerade också på att bli FSL:s ordförande, men det bar inte hela vägen den gången.

– FSL är mitt fackliga hem. FSL:s självständighet är otroligt viktig. Jag tror på den taxellska paradoxen. FSL har också en viktig nordisk roll. Vi finlandssvenskar måste ta hand om det nordiska. Vi måste ta fram det goda i det nordiska samarbetet.

Vilka hjärtefrågor har du haft i det nordiska samarbetet?

– Likvärdighet. Norden förändras fullständigt om vi avstår från likvärdigheten i utbildningen.

Profil – Anders Rusk

  • Klasslärare från PF 1979.
  • Strejkledare i Esbo-Grankulla 1984.
  • Rektor för Cygnaeus lågstadieskola 1985.
  • Styrelsemedlem i FSL och OAJ 1985-1990.
  • Utmanade Lilly Hollstén i FSL:s ordförandeval 1990.
  • Studerade till ped mag 1992.
  • Undervisningsrådstitel 2010.
  • Började som ombudsman på OAJ 1995. Jobbat där i olika roller. Blev direktör 2005.
  • NLS generalsekreterare 2010-2020.

Lärarorganisationerna i ett nötskal

Läs också:

Christer Holmlund ny generalsekreterare för de nordiska lärarna

Text och bild: Mattias Fagerholm
Grafik: Sebastian Dahlström