Kan lärarna ersättas och bytas ut mot någonting annat eller någon annan yrkesgrupp? Den teoretiska och även smått provocerande frågan kastade professor emeritus Jón Torfi Jónasson ut bland deltagarna i Nordiska lärarorganisationers samråds förbundsseminarium nyligen. Svaret är uppenbart, ingenting kan ersätta en lärare i interaktion med sina elever.
Det är ändå värt att stanna kvar vid frågan en stund. Genom att laborera med frågeställningen hittar man essensen i vad som är en bra undervisning och vad som karakteriserar en god skola. Då synen på kunskap och inlärning har förändrats, den artificiella intelligensen och digitaliseringen har gått framåt med stormsteg och skolan i allt större utsträckning agerar tillsammans med andra yrkesgrupper är frågan också värd att ställa, även om svaret känns givet.
Jón Torfi Jónasson svarar på sin egen retoriska fråga genom att ställa ytterligare tre frågor. Vill vi att skolan skall göra samma sak som den gjorde för hundra år sedan? Om svaret är ja kan exempelvis digitala undervisningsplattformar säkert göra en stor del av jobbet, slår Jónasson fast. Vill vi att skolan skall korrigera de problem som har uppstått i samhället? Då kan endast en del av arbetsuppgifterna ligga inom lärarnas arbetsfält. Eller vill vi att skolan skall bidra till att forma tänkande, intellektuella och välmående elever? Då är lärarna den yrkesgrupp som är väl rustad för att ta sig an utmaningen. Läraryrkets betydelse i samhället är med andra ord knuten till vad vi vill att skolan skall göra och åstadkomma.
Skolan opererar inte i ett vakuum. Ett samhälle som förändras ställer förändringskrav vilket också innebär en förändrad lärarroll.
Skolan av idag handlar om så mycket mer än undervisning och att inhämta kunskap. Sociala aspekter så som delaktighet och sammanhang samt hälsa och välbefinnande har blivit en allt större del av skolans verksamhetsområde. Jón Torfi Jónasson ställer därför frågan om skolan och lärarna borde ta ett större ansvar utanför själva undervisningen, som hittills har setts som deras huvudsakliga uppgift.
På den punkten opponerar sig troligen en stor del av lärarkåren. Många vittnar om att det uttryckligen är undervisning som de vill syssla med, inte med alla de övriga uppgifterna som har fallit på skolans lott. I detta nr av tidningen Läraren vittnar två unga lärare om att de lämnat branschen delvis på grund av det merarbete som belastat dem vid sidan av undervisningen. Värt att notera är att de båda trivdes bra med själva undervisningssituationen.
Skolan opererar inte i ett vakuum. Ett samhälle som förändras ställer förändringskrav vilket också innebär en förändrad lärarroll. Vilket är behovet att se över lärarnas arbetsbild och yrkesroll? Hur kommer läraryrket att se ut i framtiden och vilken är lärarutbildningarnas beredskap att förse fältet med lärare som har relevant yrkeskunskap? Lärarna kommer inte att kunna ersättas, det är rätt entydigt. Men deras yrkesroll kan komma att genomgå stora förändringar.
