Inga planer på att utbilda speciallärare vid HU

Men signalerna från fältet om behovet av både speciallärare och specialklasslärare har registrerats. Det säger professor Erika Löfström, som ansvar för den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

– Nu när vi har klasslärarutbildningen, ämneslärarlärarutbildningen och småbarnspedagogiken etablerade bör vi säkert fundera på hur vi kunde svara på fältets behov av specialpedagogisk kompetens, säger Löfström.

Inga överraskningar

Erika Löfström har tagit del av den kartläggning över lärarsituationen i Svenskfinland som FSL har låtit göra. När hon kommenterar utredningen använder hon exakt samma formulering som kollegan Fritjof Sahlström vid Åbo Akademi och Borgås utbildningsdirektör Rikard Lindström:

– Resultatet är inte överraskande.

Löfström konstaterar att den statistik som Utbildningsstyrelsen tidigare år presenterat ställvis rent av ger ännu lägre behörighetsprocenter.

– Läget i södra Finland och huvudstadsregionen är utmanande, konstaterar Löfström.

Tusendollarsfrågan

I en intervju för tidningen Läraren får Fritjof Sahlström tusendollarsfrågan: När blir vi kvitt diskussionen om lärarbrist i södra Finland?

– Den frågan har fått sitt tusendollarssvar. 2016 inleddes en lärarutbildning i Helsingfors. På sikt kommer betydelsen av den att vara stor, svarar Sahlström.

– Vi får vänta ett tag ännu på att vi börjar se effekterna av utbildningen ute på fältet. De första studenterna som studerat i snabb takt utexamineras under våren 2020. Det är ca ett tiotal. Den första egentliga kohorten utexamineras våren 2021. På sikt kommer läget att förändras och vi kommer att se högre behörighetsprocenter, det är jag säker på, säger Erika Löfström.

Till den svenska klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet antas årligen 40 studerande.