– Det är synd och tråkigt. Man mäter ändå något som är viktigt, att läsa, skriva och räkna. Och knappt någonstans blir det bättre, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.
Nedåt överallt
En liten tröst är kanske att Finland inte är ensam om att ha en Pisakurva som pekar nedåt. Sedan 2015 är det bara fem länder (Kambodja, Turkiet, Saudiarabien, Filippinerna och Qatar) som har blivit bättre på alla tre delområden.
– Det är bara i Marocko, Slovenien, Malaysia, Norge och Island som det har gått sämre än för Finland, konstaterar Sahlström.
Finland och elever med invandrarbakgrund – ”skämmigt”
Fritjof Sahlström har tittat närmare på Pisamaterialet och identifierat några fenomen som han tycker att vi borde uppmärksamma.
– I Finland klarar sig barn med invandrarbakgrund skamligt dåligt jämfört med andra länder.
I det här avseendet hör Finland de facto till de allra sämsta i klassen i Pisa. Bara två länder är sämre: Kenya och Libanon.
– Det känns inte så bra tycker jag!
Vad beror det på att Finland inte klarar sig här?
– Jag vet faktiskt inte. Men det är inte bara i skolorna man hittar förklaringen. Det måste ha att göra med hur samhället i stort förhåller sig till olikhet och invandrare.
– Det har sett ut så här i många år så i den meningen är det ingenting nytt. Men det är inte rättvist eller rimligt. Varför ska du ha sämre förutsättningar bara för att du kommer från ett annat land?
Anmärkningsvärt är att även de övriga nordiska grannländerna, och Pisafenomenet Estland, återfinns i bottenskiktet.
– Den nordiska grundskolan har lyckats hyfsat väl med att jämna ut skillnaden i social klassbakgrund, vilket den också var designad för. Men när det kommer till kulturell och språklig mångfald verkar inget nordiskt land veta hur man ska göra.
Värdet av antalet studentmössor i hemmet har minskat
Ett annat intressant Pisaresultat, som också syns i samtliga nordiska länder, har med socioekonomisk bakgrund att göra. Det är väl känt att det starkt påverkar skolframgången. Något överraskande har dock resultatet försämrats signifikant inom den översta fjärdedelen medan det inte har förändrats bland de elever som inte är lika gynnade socioekonomiskt.
– Ju fler studentmössor det finns hemma desto bättre går det för dig i skolan. Så har det varit och så är det fortfarande. Men det som har hänt nu är att värdet av studentmössorna verkar ha minskat lite. I den mest priviligierade gruppen är det som man ser den största förändringen.
Hur kan man förklara det?
– Normalt sett har en resursminskningar en tendens att slå hårdare mot de som redan har det dåligt. Men här verkar det vara annorlunda.
– Det är kanske ett uttryck för att skolan funkar också när den är under hård press både beträffande resurser och legitimitet. Grundskolans grej är fortfarande att alla ska ges en chans och då måste man satsa lite mera på de som har sämst förutsättningar. Man kan tolka resultatet som att lärarna gör det som de är satta att göra. De gör mest där som det behövs mest.
En eller sju timmar bakom skärm – ingen skillnad
En annan intressant fråga är sambandet mellan Pisaresultatet och användningen av digitala resurser. Skärmanvändningen har ofta utpekats som en av syndabockarna till det dalande resultatet. Pisaundersöknigen ger dock inte något stöd för det resonemanget. Sambandet mellan Pisaresultat och digital användning är svagt. Skillnaden mellan de elever som använde digitala hjälpmedel mindre än en timme per dag och de som använde dem mer än sju timmar var marginell. Man kan endast urskilja sämre läranderesultat bland de elever som inte alls nyttjar digitala resurser. Men det är enligt Sahlström troligen fråga om en elevgrupp där andra svårigheter spelar in. Förklaringen att Finlands Pisaresultat börjande rasa 2006 i samband med att Iphonen introducerades rimmar inte med resultaten i Pisa 2025.
Det finlandssvenska resultatet – ingen panik
I naturvetenskaper låg de finlandssvenske eleverna åren 2006 och 2015 efter de finskspråkiga. Den trenden bröts 2022 när de svenska skolorna presterade aningen bättre. Nu ligger de finskspråkiga skolorna (505) igen aningen före de svenska (495). Den nedåtgående Pisarenden är kännetecknande även för Svenskfinland.
Piken 2022 kan eventuellt förklaras med ett litet finlandssvenskt sampel. Det har man kunnat råda bot på i Pisa 2025. I datainsamlingen ingår ett extra stort urval svenskspråkiga skolor. 53 av de 235 skolorna i Finlands PISA 2025-data var svenskspråkiga, det vill säga cirka 23 procent. Totalt deltog 1526 svenskspråkiga elever. En närmare analys av det finlandssvenska materialet presenteras under år 2027.
Fritjof Sahlström ser ingen orsak att trycka på någon finlandssvensk panikknapp med anledning av att de finskspråkiga eleverna passerat i naturvetenskaperna. Han påminner om att gränserna för att komma in på gymnasiet ofta är lägre på svenskt håll. Den 15-åring som i praktiken redan har säkrat sin studieplats kanske inte anstränger sig mer än vad som krävs.
– Ser man på studentexamen så är det inga skillnader mellan språkgrupperna. Där har det jämnat ut sig, säger Sahlström.
Ett nytt delmoment i Pisa 2025 var problemlösning i digital miljö och här sticker de svenska skolorna ut i positiv bemärkelse. Svenskfinland (520) ligger klart före det finska Finland (506). På den här punkten är de finlandssvenska eleverna bäst i Norden.
Fritjof Sahlström konstaterar att man han gjort digitala satsningar i Svenskfinland. Till exempel vid Vasa övningsskola, som många lärare har passerat, har man legat i framkanten.
– Det behöver inte vara svårare än så, säger han.
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Frida Lönnroos
Illustration: Sebastian Dahlström
Grafik: Chribbe Aarnio
