– Den nuvarande modellen är problematisk. Det finns en orsak till att vi har högt utbildade pedagoger i skolan, säger Adlercreutz. Det är krävande att undervisa barn.
I utredningen konstateras bland annat att tillsynen varierar kraftigt och att elevernas rätt till undervisning bör tillgodoses. Det är också en jämlikhetsfråga. I hemundervisning är undervisningen beroende av vårdnadshavarnas kunskaper och resurser.
Även om antalet barn som hemundervisas har ökat kraftigt är gruppen ändå rätt liten. Det är fråga om cirka 1000 elever på fastlandet, eller omkring 0,2 procent av alla läropliktiga inom den grundläggande utbildningen. Elever övergår till hemundervisning bland annat av hälsoskäl samt av ideologiska eller religiösa skäl.
– Det finns inga exakta uppgifter om varför antalet barn som hemundervisas har ökat, men coronapandemin kan vara en delorsak, säger Nuutti Rahikainen, specialsakkunnig vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Finland skiljer sig från många länder eftersom hemundervisning i dagsläget är en subjektiv rättighet. I dagsläget kan ett barn övergå till hemundervisning genom vårdnadshavarens anmälan. På den punkten föreslås en förändring: Det ska krävas en ansökan om hemundervisning och kommunen ska fatta beslut i frågan. I ansökan ska en plan för hur undervisningen ska bedrivas ingå.
Anders Adlercreutz vill också se tydligare kriterier för när hemundervisning är befogad.
Vilka kriterier är okej?
– Att överhuvudtaget ha kriterier är inte helt oproblematiskt. Jag har förståelse för att många familjer upplever att hemskola är deras enda alternativ, till exempel i fall av mobbning där man upplever att det inte görs tillräckligt i situationen. Hälsoorsaker kan vara ett godtagbart skäl eller att man tillfälligt flyttar utomlands. Sedan är frågan om ideologiska skäl ska vara ett motiv. Jag ställer mig tveksam till det.
Undervisningsministern efterlyser också klarare spelregler för övervakning och uppföljning. Han menar att det bör finnas fler medel än barnskyddsanmälan eller brottsanmälan om hemundervisningen inte fungerar som den ska.
– Vi måste kunna avbryta om det är uppenbart att barnet inte får den undervisning som hen har rätt till.
Ett radikalare alternativ är att helt förbjuda hemundervisning, men Adlercreutz flaggar själv för skärpt övervakning. Han påminner om att man inte kommer att hinna få lagstiftningen på plats under denna regeringsperiod, utan utredningen fungerar närmast som ett underlag för kommande regeringsförhandlingar.
Utredningen har inte omfattat Åland, som har egen behörighet på området. Antalet barn som fick hemundervisning i landskapet minskade något år 2025 då 116 barn undervisades i hemmet. Det var ett trendbrott då antalet barn i hemundervisning hade ökat på Åland sedan år 2012. Nedgången har inte fortsatt. Antalet barn i hemundervisning är denna höst 115. Drygt tre fjärdedelar av dem som får hemundervisning på Åland är födda i Sverige. I Sverige har man skolplikt, inte läroplikt som i Finland.
Text och foto: Mattias Fagerholm
