– FSL är givetvis huvudsakligen ett fackförbund. Men jag har en tanke om att FSL också ska tala för bildning. I vår värld, med AI och politiska rörelser i ytterkanten, med motsättningar och segregation behövs mer bildning.
Varför vill du bli FSL:s ordförande?
– Jag har under största delen av mitt yrkesverksamma liv skaffat mig kunskaper och färdigheter gällande fackligt arbete som jag tror att jag skulle kunna använda för FSL:s bästa.
Hur skulle du som ordförande utnyttja de här färdigheterna?
– Genom att kritiskt ifrågasätta min egen, men också förbundets, verksamhet. Jag vill ställa frågan varför. Det är bra att fråga varför man gör något. Det handlar om en effektiv användning av personalresurserna.
Ställer FSL den frågan för sällan idag?
– Det kan nog hända. Man ska inte göra saker slentrianmässigt.
Hur förändras FSL om du väljs till ordförande?
– I grundverksamheten ser jag inga dramatiska förändringsbehov. Medlemsundersökningarna visar att vi är lätta att nå, medlemmarna får den service de behöver och arbetet med att påverka i utbildningspolitiska frågor fungerar.
– Det som jag vill sätta min prägel på är samarbetet inom styrelsen. Att det finns en genuin dialog mellan styrelse och förbundsordförande.
Pocke Wikström har sedan 2009 på heltid jobbat med fackliga frågor. Först som huvudfackombud i Raseborg och senare vid FSL:s kansli som ombudsman och numera förbundssekreterare.
Sina första steg i skolvärlden tog han på 70-talet i Bonäs skola i Jakobstad. Det är också där som bilderna för intervjun är tagna.
– När jag började var grundskolan rätt ny. Vi var 31 elever i klassen. Den gamla skolan är riven och där står nu en ny byggnad. Det är symboliskt. Den grundskola som fanns då existerar inte längre utan någonting nytt har vuxit fram.
Vilka minnen väcktes under ditt besök?
– Det vi kallade ”berget” fanns kvar. Där lekte vi på rasterna och det gör eleverna fortfarande.
Pocke Wikström har för länge sedan lämnat skolbänken i Bonäs men det livslånga lärandet fortsätter numera vid Åbo universitets framtidsforskningscenter där han deltar i en grundutbildning.
Vilka framtidsbilder ser du för FSL?
– Ofta ser man inte bara ett scenario utan flera, till exempel ett utopistiskt, ett dystopiskt och kanske ett realistiskt. Tanken är att måla upp olika framtidsscenarier och se vilka beslut som måste fattas för att nå det önskade.
– Om vi ser på FSL år 2050 så ska vi fortsättningsvis vara förbundet för lärare i svenskspråkiga skolor, allt från småbarnspedagogik till universitet.
Hur ska vi nå dit?
– Vi ska visa att vi är sakkunniga, att vi för våra medlemmars talan. Det som förenar oss är S:et i FSL. Vi ska tala för alla finlandssvenska lärare, ju fler vi är desto starkare blir vi.
Hittills har FSL inte lyckats särskilt väl med att nå de mindre lärargrupperna. Hur ska man göra det?
– Vi måste visa att vi faktiskt är ett alternativ. Speciellt där facktillhörigheten är låg har vi en viktig roll.
År 2050 ska FSL vara förbundet för lärare i svenskspråkiga skolor, allt från småbarnspedagogik till universitet.
Vad kunde fungera bättre inom FSL?
– Vi borde fundera på hur föreningarna kan fungera ännu bättre. Hur kan vi hjälpa föreningarna i att bli synligare för alla lärargrupper?
Hur ser ditt ledarskap ut?
– Analytiskt. Jag tar reda på fakta och utgående från det fattar jag beslut. Jag är lyhörd.
Om du blir vald går du från att vara kollega till att bli förman på kansliet. Hur ser du på det?
– Som ställföreträdande för förbundsordförande är jag redan nu delvis förman. Men givetvis är det en ny roll. Fördelen är att jag känner till mina medarbetares styrkor.
Hur värnar du som ordförande om FSL:s självständighet och integritet i förhållande till OAJ?
– Genom att påminna om FSL:s historia, vi är en av grundarna till OAJ. Men också genom att visa på att vi har en annan möjlighet att påverka. Till exempel nu har FSL en ypperlig kontakt med undervisningsministern och det är tack vare att vi är FSL. Också UBS generaldirektör har sina rötter i FSL. Vi ska visa på det mervärde vi tillför.
Vilket arbetstidssystem för lärare vill du jobba för?
– Jag vill ha ett arbetssystem som ser till allt arbete. Ett flexibelt system där det utgående från lärarens situation och behov går att växla mellan undervisning och andra arbetsuppgifter. Om vi ska jobba tills vi blir 70 år kan det hända att usk-systemet, som bara känner till undervisning, inte fungerar.
– Oberoende av vilket arbetstidssystem man har så är det ändå läraren som själv måste sätta gränser. Systemet måste vara så tydligt att läraren kan säga: På vilken arbetstid?
Hur låter årsarbetstid?
– Jag har svårt att se att usk-arbetstiden skulle kunna tillgodose alla de behov som ett fungerande arbetstidssystem borde ha i framtiden. Man måste våga fråga varför. Varför usk? Varför årsarbetstid?
Vad är det första du tar itu med om du väljs till ordförande?
– Jag tackar fullmäktige och medlemmarna som har gett mig förtroendet att i samarbete med styrelsen och förbundskansliet förverkliga förbundets strategi de närmaste fyra åren.
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Johan Hagström
