– Jag tror att jag har den kompetensen som behövs för att leda det här förbundet. Det har gjorts ett bra jobb men jag kan föra det vidare, bygga ut nätverken och fortsätta med att påverka beslutsfattarna.
Vilken kompetens syftar du på?
– Jag är diplomatisk och bra på att förhandla. Många gånger handlar det inte bara om vad du säger utan hur du säger det.
Hur förändras FSL om du blir ordförande?
– FSL är på en bra väg men jag vill se en närmare kontakt med lokalföreningarna. Där känner man till de lokala utmaningarna och där sker medlemsrekryteringen. Vi måste få nya medlemmar.
Hur ska FSL framöver vara attraktivt för nya medlemmar?
– Det är viktigt att visa en stark bild utåt. En del medlemmar upplever att OAJ har blivit för tandlöst. Det är viktigt att visa att FSL inte är tandlöst. Att stå upp för det svenska kommer att vara centralt.
Är FSL tandlöst?
– Jag vill inte gå så långt att säga att FSL är tandlöst, men nog kan vi vässa tänderna.
Borde FSL bredda sin medlemsbas?
– Varför inte. Det är inget fel att visa att vi finns till för en bredare bas. Men kärnuppdraget är undervisande personal. Breddar man för mycket blir det spretigt.
Inom förbundet har frågan om att utöka antalet medlemmar i mindre medlemsgrupper varit aktuell. Men man har kanske inte riktigt kommit i mål här. Hur ska FSL göra det?
– Man har kanske varit lite rädd för att vässa tänderna.
Christoffer Sourander är lektor i naturvetenskapliga ämnen vid Kimitonejdens skola (åk 7-9) och Kimitoöns gymnasium. Ordförandekandidaterna har i samband med intervjun ombetts komma med ett önskemål om var de önskar att intervjubilderna ska tas. Souranders val föll på kulturhuset Villa Lande.
– Det här symboliserar centrala Kimito. Jag representerar alla skolor och vill därför inte välja en specifik skola.
Sourander är ordförande för FSL:s fullmäktige och huvudfackombud på Kimito. En fråga som han betonar i sin ordförandekampanj är att lärarnas röst måste höras i den utbildningspolitiska debatten.
– Många reformer är på gång. Men de fokuserar till 99 procent på eleverna. Man tenderar att glömma bort lärarna i reformarbetet. Vi måste se till att lärarna blir synligare. Jag jobbar på fältet och vet de facto hur vardagen ser ut för medlemmarna.
Du har sagt att läraryrket borde få den status det förtjänar. Hur ska man uppnå det?
– För att höja statusen måste man få folk att inse hur betydelsefulla lärarna är.
FSL:s ordförande leder förbundet, styrelsen och kansliet. Hur ser ditt ledarskap ut?
– Jag tror på samarbete. Det är viktigt att det finns en tydlighet, att alla vet vad som är deras ansvar. Jag är en sympatisk ledare, men om saker och ting inte fungerar måste man kanske ta fram den hårdare sidan.
Vad kunde fungera bättre inom FSL?
– Möjligheten att påverka. Jag säger inte att det fungerar dåligt nu, men det kan alltid förbättras.
Hur skulle du som FSL-ordförande värna om förbundets självständighet och integritet i förhållande till OAJ?
– FSL ska absolut vara en självständig enhet. Vi ska ha representanter på olika nivåer inom OAJ men vi behöver inte flätas samman tätare.
– FSL konkurrerar inte med OAJ. Det är ett samarbete där vi sköter de svenska frågorna.
Jag vill inte gå så långt att säga att FSL är tandlöst, men nog kan vi vässa tänderna
Undervisningsskyldigheten är ett ständigt föremål för missnöje och diskussion. Ett hurudant arbetstidssystem för lärare skulle du som ordförande jobba för?
– En helhetsarbetstid skulle vara bra. Det har tillkommit en massa arbetsuppgifter som usken inte känner till. I tider av ekonomisk tillväxt kan vi fundera på ett nytt arbetstidssystem. Men när det är ekonomisk recession finns det inte en chans att vi går mot något bättre. Det måste nämligen få kosta mera.
Du är bosatt i S:t Karins. Leder du förbundet därifrån eller från Helsingfors om du väljs?
– Förbundet ska nog huvudsakligen ledas i Helsingfors. Om du som ny ordförande ska kunna skapa en arbetsgemenskap krävs att du är på plats. Ledarskapet blir inte lika bra på distans.
Vad är det första du tar itu med om du väljs till ordförande?
– Jag vill skapa en relation med kanslipersonalen. I synnerhet för en ny ordförande är det ett viktigt stöd. Steg två är att bibehålla och utveckla de nuvarande nätverken.
Om du inte blir vald, vad gör du då?
– Om jag inte väljs till ordförande ställer jag upp för en plats i styrelsen. Jag upplever att jag har mer att ge förbundet.
FSL:s fullmäktige väljer ordförande på sitt höstmöte i november. Sourander konstaterar att det i skrivande stund finns tre goda kandidater till posten. Han vill se en hederlig och rejäl ordförandekamp.
– Det är alltid lätt att rösta så som någon annan säger. Jag hoppas ändå att de som röstar verkligen själva tänker igenom sitt val. Vad är det för person som vi vill att ska leda förbundet?
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Robert Seger
