Arneback talade under rubriken Rasism och antirasism inom utbildningssystemet på seminariet Pedagogiskt forskningsforum i slutet av oktober. Enligt Arneback är den dominerande förståelsen av rasism individfokuserad. Det vill säga man har en bild av att rasism är när någon säger eller gör någonting, till exempel gör en Hitlerhälsning eller målar ett hakkors.
– Ofta fokuserar man på eleverna, det är här insatserna sätts in. Man jobbar med negativa föreställningar, fördomar, digitala kränkningar.
Givetvis ska skolan sätta ner foten i liknande situationer. Men det räcker inte. Då reduceras rasismen till en fråga som endast berör enskilda individer.
– Det finns genomgripande mönster, till exempel ojämn fördelning av makt, resurser och möjligheter. Vi har en mängd diskriminerande mönster som skapar ojämlika villkor. Vi måste också granska om vi i skolan har en struktur som skapar jämlika förutsättningar, säger Arneback.
Emma Arnebacks forskningsområden är bland annat rasism och antirasism i skolan. Hon har en bakgrund som lärare och orsaken till att hon överhuvudtaget har gjort en djupdykning i problematiken är att hon upplevde att hon inte hade redskap att ta sig an den rasism som hon mötte i skolan och bland sina elever.
– När man börjar jobba med den här frågan i skolan kan det uppstå ganska stora spänningar, konstaterar hon.
Frågan väcker känslor inte bara bland vårdnadshavarna utan också inom lärarkollegiet. Hur ska man göra när eleverna har med sig väldigt tydliga ideologier från hemmet? Det kan skapa kulturella och religiösa konflikter, säger Arneback. Hon använder det klassiska exemplet: Vilka elever bjuds in till födelsedagskalas? Vissa barn får komma, och man ser ganska tydligt vilka som inte är välkomna.
– Hemmets värderingar flyttar då in i skolan.
Enligt Arneback är en fråga synnerligen smärtsam att diskutera: När kollegor uttrycker sig rasistiskt eller agerar på ett problematiskt sätt. Vad gör jag om en kollega drar ett halvrasistiskt skämt på rasten? Vad ska jag som lärare göra om jag upplever att elever behandlas på olika sätt?
– Det här är en laddad fråga och skolan behöver skolan hjälp med hur man ska navigera. En massa känslor väcks, speciellt när man börjar gräva lite djupare. Känslor av skuld, skam, ilska, frustration, orättvisa. Men det väcker också engagemang och motstånd.
”Jag är inte rasist” är en vanlig kommentar. Men då tänker man tänker inte på att rasismen kan vara omedveten och något som vi alla är en del av.
Emma Arneback betonar betydelsen av att det antirasistiska arbetet ska vara en ”hela-skolan- insats”. Det är vanligt att den frågan drivs av enskilda eldsjälar.
– Ska man få till stånd en bestående förändring i de här frågorna krävs ett gemensamt åtagande. Det här är allas ansvar. Det är fråga om en skolkultur.
Hur ska man skapa näring för tolerans och öppenhet i skolan? Börja med ”vad” före ”hur, lyder Arnebacks tips.
– Pedagoger har så bråttom att springa till metodboken utan att först fundera på vad vi egentligen menar när vi talar om rasism. Inte heller en läkare opererar innan diagnosen är ställd, säger hon.
Arneback talar bland annat om relationsskapande arbete, där trygga relationer mellan elever och vuxna står i centrum. Demokratiska arbetssätt lyfter fram dialog och samtal, där man låter olika synsätt mötas för att skapa en form av förståelse. Kunskapsbaserade arbetssätt fokuserar på undervisning om exempelvis förintelsen och kolonialism.
Över tid har också arbetssätt som riktar blicken mot strukturella frågor fått ett starkare fotfäste. Hit hör exempelvis normkritiska arbetssätt.
– Man arbetar med att synliggöra och utmana normer i skolan som leder till över- och underordning, privilegier, utsatthet. Man riktar sig inte bara mot eleverna utan även mot hur verksamheten är strukturerad.
– Till syvende och sist handlar det om att rasism påverkar alla elevers möjligheter att utvecklas och lära sig, säger Emma Arneback.
Pedagogiskt forskningsforum är ett årligen återkommande evenemang som arrangeras av Svenska kulturfonden i samarbete med Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Årets tema var Obekvämt men nödvändigt– samtal om rasism och antirasism i utbildning. Nästa höst ordnas Pedagogiskt forskningsforum i Vasa den 27 oktober 2027.
Text och foto: Mattias Fagerholm
