Svår balansgång mellan fondfyrk och offentlig finansiering

Fonder
Undervisningsminister Jussi Saramo tackar och tar emot när fonderna kommer in med finansiering.

Vad skall finansieras med offentliga medel och när skall de finlandssvenska fonderna rycka in? Vi skall inte upprätthålla offentlig verksamhet, slår Mikaela Nylander, ordförande för Svenska kulturfonden fast. Frågan har aktualiserats av att Åbo Akademi i höst kör igång en behörighetsgivande elev- och studiehandledarutbildning med fondmedel.

Varför satsar Svenska kulturfonden 150.000 euro på utbildningen?

– Det råder en skriande brist på elev- och studiehandledare. Det var ganska naturligt att gå in här. Här finns ett allmänfinlandssvenskt intresse. Då skall fonden vara med.

Är det här inte primärt en sak för Undervisnings- och kulturministeriet att sköta?

– Absolut. Det finns säkert många frågor som man tycker att ministeriet borde sköta. Men vi har autonoma universitet som använder sin statliga finansiering hur de vill. I riksdagen förundrade jag mig många gånger över hur vi år efter år sköt till finansiering för att utbilda socialarbetare. Jag var fruktansvärt irriterad på att universiteten inte omdirigerade sina resurser för att sköta bristen. Man kan ställa precis samma fråga här. Det råder en skriande brist på studiehandledare och flera olika typer av lärare. Varför styr man inte internt om resurserna? Svaret vi fick var att det är svårt att snabbt lägga om eftersom man inte kan avsluta utbildningsprogram om det finns studerande intagna.

– Det är klart att universiteten också ser en möjlighet att få lite extra. De utnyttjar den här möjligheten.

Bristen på elev- och studiehandledare är ingen nyhet och kostnaden för utbildningen inte så stor. Borde ÅA inte klara av att fixa det själv?

– Ja, man kan kanske tycka det. Behovet har funnits länge. Samtidigt så ger vissa av de här behörighetsgivande utbildningarna inte så mycket statlig finansiering.  Så jag kan ha vissa sympatier. Det kan behövas lite extern finansiering.

– Man vill komma igång och det kan ta länge att få offentliga medel. Det här är ett investeringskapital.

Svenska kulturfonden skall inte upprätthålla offentlig verksamhet, säger ordförande Mikaela Nylander. Foto: Svenska kulturfonden

Åbo Akademis stiftelse är god för 700 miljoner. Då kunde man kanske tänka sig att den primära adressen för ÅA är den egna stiftelsen. Varför knackar man inte på där, utan springer till Kulturfonden?

– Det är också vårt uppdrag att se till det finlandssvenska. Vi skall stöda och stärka det svenska i Finland och vi är en stiftelse för utbildning och kultur. Så nog hör det till oss också. När det finns ett allmänt finlandssvenskt intresse, som det gör när det gäller de här yrkesgrupperna som det råder brist på, tycker jag att Kulturfonden skall vara med.

– Jag känner inte till vilket uppdrag stiftelsen för Åbo Akademi har och kan inte uttala mig om andra fonder.

Hur svår är balansgången fondfinansiering och offentlig finansiering?

– Den är svår. Det kommer alltid fall där vi funderar om det här är vårt uppdrag eller inte. Samtidigt har vi medel att satsa, och om det finns ett finlandssvenskt intresse och om det faller inom ramen för vårt uppdrag. Då tänjer vi lite på gränserna för att till exempel få i gång en utbildning. Om vi gör det goda för Svenskfinland kan vi med gott samvete göra det. För utan en god skola och förskola har vi inget Svenskfinland i framtiden. Allt kretsar kring det.

– När man utvecklar, kör i gång med något nytt eller behöver forskningsbidrag kan vi vara med. Vår roll är att stöda i initialskedet. Men vi skall inte upprätthålla offentlig verksamhet och vi för varje gång en diskussion om det här. Är det här på gränsen? Finansierar vi något som staten borde stå för? Det är en känslig balansgång.

Text: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström

Läs också:

Ledartext: Fonden betalar men räkningen borde gå till UKM

Nu är det klart – ÅA utbildar elev- och studiehandledare i höst