– Det är skäl att poängtera att nedgången i Pisaresultaten inte är en följd av invandringen. Eleverna med invandrarbakgrund presterar visserligen sämre men man kan inte göra en koppling till den allmänna nedgången, sade Adlercreutz när resultaten offentliggjordes.
Han anade säkert vilken den politiska tongången skulle bli efter att det än en gång stått klart att Finland tappar terräng. Mycket riktigt tog det inte länge innan man från Sannfinländskt håll lät påskina att roten till det onda finns i invandringen. ”Invandring är inte en lösning till någonting. Det är snarare orsaken till många problem” skrev exempelvis social- och hälsovårdsminister Wille Rydman på Facebook med hänvisning till Pisaresultaten.
Pisaforskare Arto Ahonen skriver inte under att nedgången skulle bero på elever med invandrarbakgrund. Andelen invandrarelever i Pisa är så liten, ca 7 procent, att det inte förklarar den nedgången, säger Ahonen. I Pisa 2022 tittade man närmare på invandrarelevernas resultat och konstaterade att det inte fanns något samband mellan finländska elevers resultat och andelen invandrarelever i klassen.
Elever med invandrarbakgrund presterar visserligen klart sämre i Pisa, även om gapet har minskat något. Det beror dock inte på att invandrarelevernas resultat har stärkt utan förklaringen är att resultatet för elever med finländsk bakgrund har försämrats.
Haltande läskunnighet för var fjärde elev
Undervisningsministern konstaterade att de finländska ungdomarnas kompetens i naturvetenskaper fortfarande är på en hög nivå och att förändringen jämfört med föregående Pisaundersökning är liten. Däremot såg han de svaga kunskaperna i matematik och i synnerhet läsförmåga som oroväckande.
– Det är anmärkningsvärt att var fjärde elev inte uppnår en läskunnighetsnivå som enligt OECD:s definition till fullo möjliggör fortsatta studier. Inom matematiken är motsvarande andel närmare en tredjedel.
Läs också
Finland dyker allt djupare i Pisa
Anders Adlercreutz noterade att det med tanke på jämlikheten är bra att skillnaderna mellan de finländska skolorna fortfarande är bland de minsta bland OECD-länderna. Hos oss är dock skillnaderna mellan elever som studerar i samma skola stora.
– Stödet för lärandet är ett sätt att minska på de här skillnaderna inom skolan.
Ministern hoppas att man ytterligare kunde fokusera på läskunnigheten.
– Man bör fundera på balansen mellan den digitala och analoga världen. I Sverige har man tagit några steg bakåt medan man i Estland hoppar rakt in i framtiden.
Adlercreutz konstaterade också att en allmän trend är sjunkande koncentrationsförmåga och att eleverna ger upp lätt.
– Skolans uppgift är också att lära oss att vara långsamma och tåla tristess.
Text: Mattias Fagerholm
